Vätternrundan och träningsvärk

Först till träningsvärken, jag trodde inte att steppen kunde ge så grym träningsvärk, mina vader har gjort sig påminda, i måndags var jag i väg på ett bodystep pass i förhoppningen att mer träning skulle lindra lite. Icke då, i går provade jag på easyline, ont i ryggen i dag?! Förstår inte, för klen styrkemässigt. Ryggen brukar krångla med jämna mellanrum, bara att bita i hop, nu var dock längesen itlls i dag på spinningcyklen. Mitt under en tyngre låt högg det till i höger sida och ned i benet, gick inte att trampa runt. Fick krångla mig ur pedalerna och stretcha. Tänkte först att jag kommer inte av cyklne och vad gör mandå, ringer till receptionen och ber dom hjälpa mig? Som tur var jag ensam, körde inget pass, gick bara igenom de nya låtarna. Kunde fortsätta utan några besvär efter ett tag, nu känns det lite, håller tummarna att det ger med sig, jag har ju pass på söndag.

Vätternrundan ja! Nu är jag anmäld! Jag vann ju en plats och har konfererat hit och dit med kansliet i Motala hur jag skulle gå till väga med anmälan. Det är nämligen så att vi är ett litet gäng från cykelklubben.se som ska köra sub10 tillsammans och bor på olika håll, att få i hop alla i samma grupp är inte lätt. I vilket fall som helst så blev jag anmäld i det gruppnumret som två andra hade fått, men de var ännu inte registrerade, kunde ta tid upplyste den trevliga kvinnan, okej, när jag lagt på och var på väg in på Fristilen slog det mig att jag inte sa att det skulle vara sen start på mig. Lunchstängt, paniken började komma, ska ju anmäla magnus i dag. Ett samtal till och så blev det ordnat! Tala om service.

Ska bli riktigt kul att få åka med andra, alltid roligt med nya bekantskaper och bra erfarenhet! Ensam tjej dock, som alltid. Och klart vi klarar av under 10 timmar! Det är ruskigt spännande, dels för att man inte har en blekaste aning om vilka människor det är och hur alla cyklar och om man själv verkligen klarar det. Redan pirrig och det är lång lång tid kvar.

Föressten så lyckades jag montera två plastgrunkor från team sportia på mina spd-pedaler, sådana där kombigrejer som skulle vara jättebra, jovars kankse så länge jag håller mig på vägen och inte i skogen. Det tog sin lilla tid att få på dem och av blir det nog lika svårt. Nåja contessan är ialfall förberedd för pendling.