Vi lånade en husbil och åkte på äventyr

Vi lånade en husbil jag och min dotter. Lånade den av min pappa och åkte till Tänndalen för att se Ellen Krauss när hon spelade på kalfjället förra helgen. En roadtrip både jag och Cecilia sett framemot länge. Vi skulle inte bara gå på konsert utan passa på att cykla tillsammans och hänga en helg. Något vi inte gjort på väldigt länge.

Vi hämtade pappas fina gamla Hymer i Järpen dagen innan vi skulle åka. Provkörde den mot Kall, fick godkänt och kunde rulla hem till stan med Cissi bakom ratten. Vi var peppade och förväntansfulla.

Vi packade husbilen med cyklar, mat och godis och åkte mot Ljungdalen på fredagsförmiddagen. Vårt mål var att hinna till Tänndalen innan liften stängde vid fyra på eftermiddagen. Vi ville åka över Flatruet i stället för Klövsjö och Vemdalen. Få mer fjällvyer och mindre trafik. För mig skulle det också bli en liten nostalgitripp tillbaka till barndomens Ljungdalen där vi bodde under många år.

Vi lunchade på en skogsväg efter Börtnan och gjorde ett kort stopp i Ljungdalen för att handla. Sedan fick Hymern jobba upp för stigningarna mot Flaturet. De kan kännas branta med vanlig bil och med en äldre diselhusbil tog det lite tid. Men det är värt det, för vyerna där uppe tröttnar jag inte på.

Vi stannade inte som de allra flesta går utan åkte vidare. Vi hade ju en lift att passa. På vägen ned från Flatruet kikade vi efter eventuell plats att övernatta på vägen hem om vi skulle få för oss att lämna Tänndalen efter konserten

Vi valde att ställa oss nere vid Buskvallen en kilometer från Tänndalen Skilodge. På alldeles lagom avstånd för att kunna gå till liften och konserten på lördagen. Ställplatsen var inte den finaste men praktisk. Vi bytte om till cykelkläder när klockan var 10 i fem och anade att vi nog inte skulle hinna ta liften upp på fjället. Men vi ville röra på oss i alla fall och kolla hur lång tid det skulle ta att gå till liften dagen efter.

Prick fyra rullade Cissi fram till liftkillarna och på något vis lyckades hon få oss att åka med gratis upp. I sista korg för dagen. Överraskade satt vi i liften och insåg att vi varken hade något vatten eller slang och verktyg med oss. Vi hade inte tänkt att vi skulle hinna fjällcykla. Men å andra sidan så ligger de uppmärkta cykellederna på fjället nära liften och backen. I värsta fall skulle vi ha kunnat gått ned igen.

Vi valde att cykla fjällräven, en 3 km lång röd led som passerar Tänndalens landmärke, Big Bench. En lite småstökig led som representerar vad fjällcykling är. Den går i en lopp runt Big Bench och man får fina fjällvyer med känslan av faktiskt inte befinna sig precis intill en lift.

Vi tog oss upp till den där enorma bänken och lapade lite sol i skydd från vinden. Vi såg hur eftermiddagens vandrare och cyklister tog sig ned från fjället och funderade på varför vi inte tänkt på att parkera husbilen uppe vid den fjällparkering vid Svanhågna som vi kunde se.

Vi rullade ned via en blå flowled och var peppade på morogndagens cykling. Vi tänkte lösa liftkort men blev båda lite överraskade av priset. En dag skulle bli dyrare än i Järvsö och Åre. Vi bestämde oss för att avvakta, kanske leta något annat att cykla eller göra dagen efter.

Efter mat och häng utanför husbilen bestämde vi oss att cykla liftburet trots allt. Den lilla fjällcykling som fanns uppmärkt var inte värt en enkelresa upp med liften.

Strax efter tio var vi vid liften och redo för att köra igenom Tänndalens alla flowleder. Vi hittade snabbt våra favoriter, de röda Downdays och Rödräven kombinerat med fäbodflyt och popcorn. Lite stökigt, flowiga velodromer och hopp. Cissi som inte cyklat utför på länge behövde bara några åk innan hon var i gång och hoppade platåhopp.

Efter ett par timmar kände vi oss nöjda. Svettiga av värmen och glada av cyklingen. Vi gjorde en sen lunch i husbilen och bytte om för konserten som vi var där.

Är du nyfiken på cyklingen i Tänndalen? Här finns det information om liften, priser och vilka leder som finns. Elna Dahlstrand har bloggat om Tänndalen och där finns mycket att hämta också.

Vi var på plats strax innan liften skulle ta bevsökarna upp på fjället och hittade en bra plats som vi inte lämnade nder kvällen. Det var vindstilla och varmt och allt eftersom fylldes fjället med folk. En mäktig syn. Vi lyssnade till Hanna Järven, åt den godaste tunnbrödsrullen med renkorv, mos och räksallad och väntade på Ellen Krauss.

När hon kom upp på scenen kokade fjället! Stämningen var grym och den lite mer än timmen hon spelade rann i väg. Lycklig i själen kude jag konsteraa att det blev lika bra som jag önksat och att musik på fjäll är förbaskat fint!

Vi bestämde oss på vägen ned i liften att packa i hop våra saker och leta en sovplats strax innan Mittådalen. Ställplatsen på parkeringen kände inte så lockande när kvällen var så fin. Vi slängde in cyklarna och kom i väg ganska snabbt. Cissi hade en plats i åtanke. En plats på en höjd med utsikt över Helags och fjällen omkring. Det blev en fullträff. Solen som gick ned, färgerna på himlen och fjällvyerna. Vi satt uppe i husbilen länge innan vi la oss. Jag drog inte för gardinerna och fick vakna till en vacker soluppgång vid fyratiden.

Vi vaknade till lika fint vänder som dagen innan och åt en snabb frukost innan vi rullade hemåt igen. Cissi ville hem och hinna förbereda sig för jobb dagen efter och jag packa för en dag i Åre. Men kokkaffe i min fina mugg som jag fick av Viktor, En kåsa Kaffe, under helgen i Lofsdalen hanns med. Likaså ett litet stopp för glass i Åsarna innan vi rullade in husbilen hos mig i Torvalla by igen.

En gång för längesedan hade jag husvagn, det hade sin charm men husbil slår det med råge. Jag har varit nyfiken på det här sättet att resa på och fick mersmak. Börjar drömma om att packa ned cyklar och resa och upptäcka bikeparks och trailcenter på ett smidigare sätt än när vi tog bilen och sov i tält. Drömmer om att cykla, skriva om det , tipsa om cykelpärlor och åka vidare. Men så länge vi har vår stuga finns inget utrymme för egen husbil.