Vilken dålig start på ledarskapskursen

Åkte till campus med stor förväntan i dag och med löfte till mig själv att vara bättre denna termin på att närvara vid föreläsningarna. Även om de inte är obligatoriska så kan de vara nyttiga. Kan, med parantes, för är detnågot jag upplevt under dessa 2 år så är det dåliga föreläsningar och många gånger lika dåliga föreläsare. I dag var inget undtantag tyvärr.

Föreläsaren, även den som ska vara vår kursansvarig var stel och inte mycket inspirerande. Såg skamsen ut när någon sa något och hade lite underliga tankar kring vissa teorier. Dum som man är så diskuterar man inte utan sitter och retar upp sig. Byråkrati var bra, måhända i vissa organisationer, dock inte försäkringskassan. Rehabvetaren i mig slog bakut, tyst dock, som vanligt. Tror jag måste arbeta med att ventilera och diskutera, alla tänker olika och det är ju bara bra om nån öppnar munnen.

Kursen är på distans och två träffar till så det mesta kommer ju handla om litteraturstudier så jag behöver inte reta upp mig så förbaskat, får formulera mina tankar i inlämningsuppgifter istället. Jag gick hem tidigare, inte bra, Therese med, vi kanske inte har så bra inverkan på vandra i studiesyfte, haha. Aja blev inte mycket klokare av dagen men jag måste ändå ge den andra föreläraren en chans i morrn. Det kan ju vara nåt vettigt.

Väntar på att mamma ska kika förbi, har inte hört något från henne så jag vet inte om hon kommer. Magnus kom hem med tårta i går, från jobbet så vi får väl smaksa ensamma om inte annat. Tårta är bra det, speciellt för formen. Eller?

Snart är det Winnerbäck på sporthallen och jag längtar verkligen, och så kommer det en ny skiva, den ser jag också framemot.