Vilken/vilka medaljer betyder mest för dig?

I brist på träning (svärfars baciller har ev landat på mig, känner mig som en påse nötter) så bakar jag rågrutor med recept från stenåldern. Hasse står för träningen och jag är dessutom så där exemplarisk att jag har maten på bordet om en timme eller så.

Men åter till bloggrubriken. Det slog mig idag när började jag packade ned mina pinaler på kontoret, däribland min dalahäst,  att vissa medaljer/priser jag fått på motionsloppen betyder mer än andra. Inte för att sträckan kanske var längst eller att jag gjorde den bästa tiden utan att det speciella saker bakom dem. För det är viktigt att få något när man kommer i mål, en litet bevis utifall att jag glömt att jag tagit mig runt.

Högst upp och roligast att få var dalahästen på Siljan runt i somras. Bara det att få en egen dalahäst var lätt värt de där varma milen i underbar Dalamiljö. Hur lätt allt gick till Rättvik innan jag väggade och hur jag lyckades rycka upp mig och trampa i mål!Vit ville jag och vit fick jag, i somars norpar jag en blå. Helt klart roligare att få en sån i stället för en medalj som vilken annan.

På andra plats är min femårsmedalj i silver från vätternrundan i somras. 5 år trodde jag aldrig då -07 när jag undrade varför jag i hela världen anmälde mig till ett cykellopp och som dessutom var 30 mil långt, jag hade knappt cyklat ett par mil sammanhängande förut. Inte visste jag då att jag skulle bli rejält cykelbiten! 5 år på raken, 5 rundor av smärta, glädje, regn, sol och en större vurpa.

På tredje plats kommer Klassikermedaljen, en dröm jag förverkligade, ett helt år av olika utmaningar, andra svårare andra lite lättare. Jag trodde aldrig jag skulle lära mig att åka skidor eller klara att springa 3 mil.

Nu är jag jättenyfiken på vad ni har för topp 3, 2 eller 12 vad gäller medaljer/plaketter/priser? Vad står bakom era favoriter? Berätta gärna!

0

4 Comments

  1. Oj. Svårt.
    Siljanhästarna är naturligtvis svårslagna. Det är så mycket mer än ett lopp runt en sjö på nåt sätt, men jag tror ändå att min andra Klassiker-medalj smäller högst. Helt enkelt för att det kändes otroligt stort att upprepa bedriften, även om jag var bättre tränad än den första gången.

  2. Det håller jag med dig om Hasse, två klassiker är inte illa..

    Tille- respektingivande lista! Min dalahäst kändes lite liten nu:)

  3. Det framgick ju inte av min trötta kommentar/lista, men det var en rolig frågeställning. Jag har aldrig ställt olika medaljer/lopp mot varandra och funderat på hur jag värderar dem. Kul!

Leave a comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: