Vintern har kommit

Det har snöat rejält de senaste dagarna. Från höst till vinter på ett ögonblick. För en vecka sedan körde jag stigar i Böle och i dag pulsade jag i snön i skogen ovanför mig. Det har varit en ledig fredag och en vilodag av flera. Jag blev nämligen rejält snuvig i onsdags. Så där som jag kan bli i bland och som går över en på dag. I går var nysningarna över men jag var trött och matt. Stannade hemma från jobbet och sov bort en torsdag.

Jag hade en fin träningsvecka där jag känt mig stark och tänkte att nu minsann är kroppen på gång. Icke då. Men jag vet nog varför. För få vilodagar, lite för hård träning och stress på det. Men det gjorde inget att stanna inne i går. Allt var grått.

I dag var jag piggare och tänkte att en promenad är alldeles lagom en fredag efter krasslighet. I en messengertråd pratades det om fatbikeledsprepp och att det varit för mycket snö för att det ens skulle gå att cykla. Jag förstod det när jag tog mig upp med kameran på axeln genom skogen i ett smalt litet spår av en annan människa och hund.

Det var alldeles tyst i skogen, så där tyst som det blir när det snöar. Bara någon enstaka hackspett hördes. Stora flingor landade på mig och på träden och jag kände den där lyckan över vintern och alla snöulliga träd. Jag har längtat. Längtat efter att få vara ute och fota, åka skidor och cykla genom tung granskog.

Jag såg snöskorspår och hade mött en bekant hund lite tidigare och förstod att en bekant var ute och förberedde de fatbikespår som brukar bli i skogen vi kallar Mumindalen. Jag vände ned och kände hur svettig jag blev av att pulsa i snön och att den tunna dunjackan trots allt var för varm. Efter en stund blev jag kall och huttrade hela vägen hem. Jag gjorde ett par koppar kaffe extra och satt kvar i köket redan av förmiddagen med en stickning och radion på.

6

Leave a comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: