Den första snön – då cyklar jag

I går kväll började det snöa. Stora flingor som smälte lika snabbt som de la sig marken. Under natten blev det kallare i morse var Östersund nypudrat. Det är ju något alldeles särkilt med den första snön även om den smälter bort redan efter ett par timmar. Det blir genast lite ljusare och mjukare. Förra året cyklade vi den allra första rundan i snö i mitten av oktober. På grusvägar tillsammans med John.

Morgonpendling winter edition

I dag cyklade jag i den första snön här hemma i stan.Jag tog fatbiken till jobbet. Genom snömodden på expresscykelvägen (som faktiskt skulle kunna få ett eget inlägg någon gång. På temat hur en hel stad genom sitt gnäll har spridit det vidare i övriga landet) med ett tryggt mullrande under mig.

Vid lunchtid bytte jag om. Valde att använda min lunchrast och del av min friskvårdstimme för att samla värdefullt dagsljus. Det som det blir allt mindre av nu när det mörknar vid 16.00-tiden. Med ett brett leende trampade jag i snömodd och duggregn.Upp mot Spikbodarna som är lättast att nå via jobbet och som ger mest stigcyking för invensterad och dyrbar lunchtid.

Jag stannade för att ta lite kort. Konstaterade att det var kallare uppe i skogen än nere vid jobbet och vattnet. Här snöade det lite även om snön snabbt tinade bort.  Stannade och pratade med en nyfiken hundägare som tyckte min cykel påminde mer om en traktor. Jag hejade på äldre damer och herrar som tog sin lunchpromenad på stigarna och vägarna. Åkte den fina nya stigen jag hittade häromdagen och provade några nya som jag sett ut. Jag övade lite sladdning på fetingen och kände att de senaste turerna gjort gott. Vi börjar bli allt mer kompisar och den känns inte lika tung längre. Bara lekfull.

När klockan började närma sig en timmes träningstid rullade jag ned mot jobbet. Blöt långt in på skinnet men lite piggare och med mer energi än när jag gav mig ut. Jag smet in på jobbet, tog av mig blöta kläder i entren innan jag unnade mig en lång varm dusch. För att tina upp och sedan inse att jag glömt torra strumpor hemma. Åt lunchlådan i farten innan jag tog med mig kaffet till skrivbordet.

Även om första cykelturen i snön inte skedde runt Storhogna var det en fin timme en tisdag.

Tänk vad dagsljus, lite blöt snö och en fatbike kan göra en glad!

3

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

One Comment

Kommentera

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: