• Home
  • /
  • Cykligt
  • /
  • När det blåser är skoterspår i skogen perfekt

När det blåser är skoterspår i skogen perfekt

Jag har inte cyklat fatbike på fjället än. Skoterlederna är hårda och det finns snö så att det räcker och blir över. Men det blåser. Nästan varje dag. Ända sedan i onsdags har det blåst mycket i byarna. Även om solen värmer är hårda vindar inget jag utsätta mig för i öppen fjällterräng. Men det finns mycket fina skoterleder häromkring stugan. Skoterleder som ligger tryggt skyddade i skogsterräng där vinden inte riktigt kommer åt på samma sätt och solen värmer ännu mer.

Som i dag. Jag hade längtat en längre fatbikerunda med kaffe i ryggsäcken. En runda tillsammans med Hasse i lugnt tempo med fokus på att njuta av solen och dricka det där kaffet i skydd från vinden. För några helger sedan cyklade vi via Sångbäcken ned till Klövsjö och tillbaka över berget igen. En fin runda men jag ville prova något annat. Som skoterleden mot Rätan, den som går efter grusvägarna vi cyklar sommartid. Vi skulle ta sikte på Böleskölen och se hur långt vi orkade och om skoterspåren överhuvudtaget bar.

De gjorde det även om det var sockrigt och mjukare än förra gången. Där solen legat på sög snön under de tjocka däcken och i skuggan bar det bra. Vi tog det lugnt och pausade vid en å där vi brukar ta av när vi cyklar sommartid. Drack kaffe i skapligt skydd från vinden. Hasse inne i ett pumphus och jag i dörröppningen med det droppade på taket. Sedan vände vi hem samma väg som vi kom. Med vinden i ryggen en bit och sedan rakt emot oss uppför berget. På ännu mer sockriga skoterspår än när vi åkte ned. Stannade klockorna på två timmars effektiv cykeltid. I ett tempo som gjorde gott för kroppen och en cykeltur som gjorde ännu mer gott för själen.

Jag tänkte när jag satt med kaffekoppen och tittade på snötäcket framför mig att våren ter sig olika beroende på var vi befinner oss. I mina flöden på Instagram cyklas det snöfria stigar och några har gjort landsvägspremiär. Det tekniktränas och laddas för tävlingspremiärer. Cyklas långpass på grusvägar med tunnare cykelkläder. Hos mig är det meterdjupt med snö som varje år försvinner så där ofattbart fort när det väl sätter till. Men det är långt till snöfria stigar och tunnare vårkläder även om jag inte längre behöver långkalsonger på varje pass. Det är inte en tanke på teknikträning i skogen eller tävlingspremiär. I går kunde jag ha åkt söderut bara för att få cykla en dag på barmark. I dag kände jag att det är en förmån att fortfarande kunna njuta av vintercykling i kombination med värmande vårsol. Få den första solbrännan i ansiktet och knäppa upp vintercykeljackan lite i halsen. Inte riktigt ännu behöva tvätta cykel efter varje pass och fortfarande få grym balansträning på snö.

Jag kommer att få cykla stig tills det står mig upp i halsen och jag börjar längta vintercykling igen. Därför njuter jag extra mycket av vår femte årstid -vårvintern. Den som precis börjat och hänger kvar tills efter påsk. Då är vintern slut säger vi här uppe. Det oavsett om påsken är sen eller tidig. Men om det är snö runt den 20 april i år återstår att se.

2

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

Kommentera

CommentLuv badge

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: