Välkommen hösten

Det är redan september. Tiden har gått otroligt fort. Augusti rann i väg efter att jag kommit hem från Alta och Offroad Finnmark. Hemma väntade kallelsen till knäoperationen och jag bestämde mig för att cykla allt det som var roligt de sista 3 veckorna. Jag lyckades bra med det och så blev det september och höst på riktigt.

När jag gick igenom mitt bildarkiv såg jag att den första snön kom till Storhogna i slutet av september. Det kändes tidigt men var så otroligt vackert med höstfärger och vintervitt. Och jag fick äntligen fota den första snön. Året dessförinnan gjorde vi en dagstur till Oxsjön ungefär vid samma tid och då brann fjället i de sista höstfärgerna. Omslagsbilden är därifrån. En dimmig lördag.

Jag skulle vilja skriva en lista om vad jag vill göra i höst och nu i september. Men jag kan inte göra så mycket. Så jag hoppar över det. I stället ser jag framemot att komma ut lite mer när jag slipper kryckorna, ser framemot att få gå på gymmet och göra mina rehabövningar i stället för hemma i vardagsrummet. Ser framemot den dag det fungerar att köra stakmaskin för jag klättrar redan på väggarna av bristen på att få känna mig trött. Och ser ännu mer fram till när det fungerar att köra inomhuscykel lite lugnt.

Jag ser också framemot att kunna sitta lite på stugbron innan den första snön kommer. Få lite fjällkänsla på avstånd och få lite höstfärger innan oktobergråheten kommer. För den allra finaste tiden väntar nu. Frisk luft, fina dagar och mörka kvällar.

Så välkommen hösten!