Solig distansrunda i Rättvik

Vi är i Rättvik i helgen. Hälsar på Hasses pappa. Sist vi var här var det midsommar och jag övade madrasspaddling i Siljan och vi cyklade på lugnet i Falun. Nu är det först oktober och Dalarna levererar nästan sommarvärme.

Tanken från början var att jag skulle köra Hackmora Upphill. Blev inspirerad av Henrik Öijer häromdagen. men när kroppen inte riktigt ville vara med på noterna valde jag att avstå det. Jag trodde jag skulle bli riktigt krasslig efter gårdagens avbrutna morgoncyklingen men det blev inget mer än en liten känsla av hängighet. Att maxa sig i ett backlopp hade inte varit en bra ide idag. Henrik bloggade för övrigt om tävlingen idag och visst hade det varit roligt att vara med men loppet finns kvar nästa år!

I stället för maxpuls och mjölksyra blev det i stället distansrull. Först 13-km spåret i Jarlskogen och sedan nästan 25 km av grusvägar i Dalastil och lite asfalt. Jag hade som mål att hålla pulsen runt 120 slag i minuten och lyckades fint i dag. Medelpulsen hamnade på 114 slag.

Sådana här pass är otroligt sköna när jag bara ”underhållstrampar”. En sådan dag i som i dag när det inte fanns så mycket krut i benen och solen värmde var det oslagbart. ”Grusvägar” i trakterna runt Rättvik är inte som grusvägar hemma. Det är lite finare, lite roligare och lite mer idylliskt.  Breda tallmovägar och röda stugor.

Efter 41 km och 2 timmar och 11 minuter mötte vi upp Hasses pappa på Fricks för en rejäl eftermiddagsfika. Med skönt distanströtta ben och kropp kostade jag på mig en liten tupplur när vi kom hem. Sedan en rejäl middag med biff och potatis och efterrätt. En rätt komplett lördag. I morgon blir det en utflykt med kaffe i ryggsäck. Även det en komplett vilodag.