Bad day, vart tusan är benen?

Jag är i mål, knäckt. Kroppen värker, psyket krackelerat. Hostar som en lungsjuk ansjovis. Det gick inte som jag tänkt mig. Inte alls. Billingen är vidrigt jobbigt, jag hade visst glömt bort det. Vi gillar inte varandra.

En fjärdeplats, nog det värsta. Kände redan i första asfaltsbacken att benen inte fanns där, inte pumpen heller. Maxpuls redan då. Ändå tog jag det lugnt eller nåt.

Nåväl, jag har gjort ett par rejäla flygturer, gjort illa knät och kört bra på stig. Alltid nåt, väggade inte och satt kvar på hojjen hela strupen upp. Bra kanske.

Återkommer med racereport när jag lagat min stolthet.