Böleride och Tages

Cecilia Thomasson bjöd in till Böleride & Tages i går. En distansrunda på 3 timmar som skulle avslutas med fika på Tages konditori på Frösön. Det blev ett event i Happygruppen som lockade 22 cyklister (eller om det var 24, det blev lite oklart).  Samling skedde vid Sandvikens camping strax efter Vallsundsbron. Cecilia ville visa upp delar av alla stigar som finns den sidan stan. Stigar som jag cyklat en del av när jag bodde i Genvalla och några till under en Happyride förra sommaren. Bara en bråkdel av allt som finns visade det sig.

Jag passade på att rulla hemifrån för att få några extra kilometer och minuter in på distanskontot som är lite magert just nu. Tog sällskap med Robin och Hanna och mötte upp Jimmy och Erik på Frösön. Erik hade misstagit övergången från sommartid till vintertid och åkt ut till Sandvikens camping en timme tidigare. Jag frös lite på väg ut och funderade på om jag skulle byta till den lite tjockare cykeljackan jag stoppat ned i ryggsäcken.

Efter att Ceciila satt ribban högt med en rejäl stigning på lite småstökig stig uppför fick den tjocka vinterjackan ligga kvar. Jag ångrade nästan att jag tagit långärmad undertröja. I den stigningen toppade jag också pulsen för dagen. Jag försökte att inte flåsa så mycket bakom de framförvarande, ville inte riktigt erkänna att jag var dödstrött. När Roger bakom mig sa att han var för trött för att prata kunde jag andas ut. Det var fler som hade det jobbigt.

Väl uppe på toppen vaknade benen och jag vågade ligga på ordentligt utför den första stigen. En sådan där utförskörning som gjorde att pirrade i hela kroppen av glädje. Tyvärr kraschade Erik efter att styret tagit i ett träd. Han klarade sig med ett trasigt hjälmspänne och några revor i cykeljackan. Det var det enda missödet under rundan. Det kan lätt hända saker när gruppen blir så stor. Allt från haverier till vilsekörning. Cecilia hade ett superbra knep för att hålla ihop gruppen. Vid korsningar, passager över vägar och där stigarna vek av skulle vi hålla koll på att den bakom följde med. Om inte- stanna och visa vägen. Det gjorde att det hela flöt på fint bortsett från att tre tappade gruppen på slutet. De kunde vi möta upp i byn Åkeräng.

Jag hade en riktigt bra dag i sadeln. Dels för att tekniken stämde bra. Jag vågade köra utför utan att bromsa för mycket. Det tack vare att jag låg bakom Cecilia och kunde följa hennes linjeval. Uppför var benen pigga utan att jag drog i väg allt för mycket i puls. Men bäst av allt var nog ändå alla fina stigar som vi fick visade för oss. Allt från tekniska utförsstigar till fina släta ridstigar och minimalt med transport. Vi får tacka alla hästägare i området som håller stigarna i gång. Böle, Genvalla och Åkeräng gömmer ett litet eldorado för stigcyklister och jag kommer att utforska området mer till sommaren. Dessutom har personal på Böle Byskola ordnat två stigar som båda mynnar ut i elljusspåret. Sigges repa som vi inte åkte men väl Calles repa. Utmärka med skyltar. Inget för nybörjaren kanske men passade oss bra! De sista stigarna var inte planerade och när Cecilia frågade om vi inte ville ta en uppförsbacke till för att få åka utför trodde jag hon skämtade. Just då hade benen gett upp och jag börjat längta mat. Med en tom blick vände jag på cykeln och följde med. Halva gänget valde att avsluta och korta ned då.

Det är så skönt att bara rulla med i bland, följa någon som har koll på området. Det har sin tjusning att inte ha en aning om vart man befinner sig. Om jag skulle hitta själv är en annan femma men kartan har jag ju på Garmin och Strava.  Det blev lite över 3 timmars effektiv cykeltid och jag skrapade nästan i hop 5 mil. Jag höll mig i dsitanszonen vad gällde pulsen även om jag hade några toppar.

Fikat på Tages blev en lunch i stället. Mer mat för pengarna och vi satt kvar en bra stund och pratade. Det var för mig några nya bekantskaper vilket är jätteroligt. Jag kan inte sluta fascineras över hur många det är som cyklar mountainbike här i stan. Det dyker alltid upp någon ny och jag möter massor av cyklister när jag ute. Det är lite skillnad mot bara för några år sedan. Jätteroligt!

I morgon tisdag blir det ännu en stigvisning i området. Jimmy som bor där har bjudit in till pannlampecykling på hans hemmastigar. Jag ska dit! Det är dumt att missa trevlig cykling på nya stigar.

Kartan över turen om någon kanske är sugen att köra själv!

[iframe height=’405′ width=’590′ frameborder=’0′ allowtransparency=’true’ scrolling=’no’ src=’https://www.strava.com/activities/760584222/embed/4dd226dcc92c103a1a943f93bfc3cd7d4ddead11′]