Det blev inte riktigt som vi tänkt men fint ändå

I fredags var jag både trött och lite låg i skorna. Hade planerat en långtur bort på andra sidan och drog lite på det. Jag kom inte i väg förens vid lunchtid och hade ingen go känsla. Det kände klumpigt med vinterjackan och alla kläder och knäskydd. Benen var trötta efter en löptur på torsdagen. Här kanske skulle jag ha vänt hem eller inte alls åkt ut med facit i hand.

För när jag kommit upp på hygget i Böle och bara skulle ta en led innan jag åkte vidare på stig mot Fillsta blev jag lite för taggad att köra fort. Underlaget var hårt och jag förstod att det skulle gå att få upp mycket fart. Marinens däck är inte lika grova som orbean och ger inte samma grepp. Halvvägs ned släppte det och jag hann fundera på var jag skulle hamna när det tog stopp. På ansiktet precis invid en hög med kvistar. Det small till i hjälmen och jag såg att skärmen gått sönder. Ringde till Hasse för att få skjuts hem. Jag kände efter litegrann och konstaterade att jag klarat mig helskinnad. Han konstaterade i sin tur att jag ofta ramlar när jag är lite låg och stressad. Han har nog rätt.

När vi sedan satt hemma i vardagsrummet och slöscrollade såg jag att Järvsö skulle hålla bikeparken stängd i helgen på grund av snö och is. Vilket antiklimax det blev. Vi lyckades boka av vandrarhemmet och fick göra om våra planer. Bestämde oss för att äta middag ute på stan som plåster på bikeparksåret på fredagen och köpa varsin stor godispåse på vägen hem.

För att stilla utförssuget lite skrev jag på Happyride Östersund om häng i Böle. Lovade minusgrader och håra leder och Hasse och jag fick sällskap av ett gäng. Jag hade letat fram en gammal hjälm som får fungera fram tills jag köper en ny. Den har iof något år på nacken men skyddar bättre än den rosa som ligger i soporna.
Hursomhelst blev det en fin tur och jag hade både fäste under däcken och bra självförtroende. Jag höll på mig på båda hjulen och kom hem oskadd.

I går var även det som Sandra sa, äntligen dags för grillsäsong igen. De hade föreslagit middag ute på Bynäset och medan mörkret föll eldade vi, åt middag och surrade. När vi började frysa nån timme senare åkte vi hem. Det var längesen vi gjorde mat utomhus och längesen tillsammans med Robin och Sandra. Jag hoppas vi får till många såna här kvällar i vinter.

I dag hade jag tänkt att åka till ut Böle igen men när snöfall drog in över sjön bestämde jag mig för att bara vila. Jag är trött, hade inte ork eller så stor lust att cykla trots allt. Vis av fredagens erfarenhet struntade jag i det. I stället åkte vi ut till Stocketitt och tog en finfika. Ett perfekt söndagsgöra.

Trots utebliven minisemester och bikeparkshäng blev helgen bra. Det var såklart tråkigt att inte komma i väg en sista gång men jag får ta nya tag nästa år helt enkelt!