Distanspassen har inte duggat tätt men i bland blir de av!
Jag var faktiskt tvungen att tänka efter om jag cyklat några distanspass i vinter på cykel. Under hösten var de frekventa men upphörde någon gång när snön kom. Jag kom fram till att jag bara cyklat två längre pass. Ett utomhus på fatbiken häromhelgen och ett inne på trainern i Zwift. Långt i från tidgiare vintras regelbundna distanspass.
Men jag har däremot åkt skidor. Längre distanspass under vintern och idag fick jag ett kvitto på att även det fungerar alldeles utmärkt för uthålligheten. Dagens 3.30 timmars distanspass på fatbike kändes så där behagligt som det kan göra när man nött distans under en längre period.

Erika och jag hade bestämt träff. Först låg Storhogna och skoterspår och fjäll högt på listan men det har stormat för mycket och det var inte att tänka på. Sedan gjorde vi om planerna och tänkte cykla skoterleder runt Brunfloviken. Men när det kändes lite väl långt och det blåste rejält även hemmavid gjorde vi om planerna ännu en gång.
Och vi fick till en riktigt trevlig runda. Vi startade hemma hos Erika i Brunflo och cyklade fatbike till stan. I bitande motvind åkte vi längs med E14 på skoterled och jag tänkte att det var trevligt att cykla något nytt men inte mer än så. Vi vek upp på Vinterrundan i Torvalla och tog oss till en fäbodvall för fika i solen. Där satt vi en lång stund och surrade. Solade ansiktet och åt bullar från ett av våra lokala cafeér.

Med ny energi i kroppen tog vi oss längst på bort på Vinterundan och vände för att sedan åka tillbaka mot Lillsjön och vidare mot Brunflo i skön medvind. Plötsligt var skoterleden trevlig när v kunde trampa på i god fart. I medvinden värmde solen och jag fick lite vårvinterkänsla.

3.30 timmar senare stängde jag av klockan hemma hos Erika och stoppade in fatbiken i bilen. Med en pigg och nöjd kropp och flera timmar in på måbra-kontot. Efter en vecka av lite svajande självförtroende i träningen och ganska mycket som snurrar i huvudet var det skönt att bara cykla lugnt. Inte behöva tänka så mycket utan bara trampa. Dessutom var vinterundan riktigt fin och hård. SÅ pass att det fungerar med smalhjuling om man så skulle vilja!
Distanspassen duggar inte tätt men plötsligt blir dom av helt enkelt!
1One Comment
Leave a comment Avbryt svar
Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

[…] söndags fick jag tillbaka cykelsuget igen efter det fina distanspasset på Fatbike med Erika. Så pass att jag ägnade lunchen och lite av min friskvård på måndagen […]