En bättre lunchrast – eller episk vintercykling

När jag tittade väderleksrapporten i går spåddes 11 minusgrader och strålande solsken mitt på dagen. Lagom till min lunchrast. Ett sådant tillfälle ville jag inte missa. Solsken har vi inte varit bortskämda med här på väldigt länge. Det har varit jämngrått i vad som känns som en evighet. Bara några minusgrader och blåst.

Jag packade ryggsäcken redan i går kväll. Tog med den lite tjockare skidvästen eftersom jag planerade att köra ett lugnt pass längs med sjön. Ta vår uppplogade skridskobana Medvinden in till Badhusparken och sedan cykelvägar tillbaka till jobbet lite utanför själva centrum.

Jag betade effektivt undan förmiddagens jobb och rullade i väg från jobbet vid halv tolv. 40 minuter hade jag att fylla på med livsnödvändiga D-vitaminer och 20 minuter för att duscha och äta. Jag rullade ned till Mårtensviken och ut på isen för att cykla bredvid den upplogade skridskobanan. Med vinden i ryggen och värmande sol trampade jag mig in mot stan. Gårdagens tunga styrkepass kändes i benen och den lilla skaren var lagom tung att cykla i. Jag vill inte riktigt köra på för fullt ännu. Förra veckans stillasittandes känns allt för väl.

Dagens Instagrambild. Dagens lunchvy uppskattades. 

Farten var inte hög. Pulsen låg och jag bara njöt av tystnaden. Mötte någon enstaka skridskoåkare som hejade glatt. Stannade för att ta några kort innan jag genade in mot Badhusparken över ett orört snötäcke. Även om isen är så tjock att det går att köra bil hade jag ändå små fjärilar i magen. Jag tycker att isar är lite läskigt och håller mig helst till markerade leder.

Så fort jag kom upp på land i Badhusparken försvann den sköna tystnaden jag hade haft. Det är förresten fascinerande hur mycket det låter om en stad. Ljud som man inte tänker på när man är upp i dem.

45 minuter senare låste jag fast cykeln utanför jobbet. Skyndade mig att duscha och slängde i mig lunchen samtidigt som jag postade en sån där jobbigt skrytsam lunchträningsbild på Instagram. Lite piggare kunde jag ta tag i eftermiddagens jobb och känna mig nöjd över 45 minuters väl spenderad lunchrast.

I morgon spås det lika fint väder. Lite mindre vind än i dag. Tänkte i dag att det nästan hade varit ännu finare att få nyttja lunchen att åka långfärdsskridskor. Så i morgon packar jag ned dem och tar med mina stavar. Det gäller att passa på när Vinterstaden Östersund visar upp sig från sin bästa sida!