Fatbike, bastu och isvak – en perfekt afterwork!

Det finns en första gång för allt. Som att bada isvak i Storsjön en fredagskväll i mars under stjärnorna. Något som jag inte trodde jag skulle göra.

För när Lotta bjöd in till en afterwork med cykling och sedan bad och bastu nere i vinterparken tänkte jag att jag följer med och cyklar, bastar och tittar på. Bada skulle jag inte våga. Aldrig. Jag badar ju knappt på sommaren.

Jag var jättenervös. Jag ville ju trots allt testa att bada men jag var inte säker att jag skulle klara av kylan. Men jag packade ned badkläder tillsammans med mössa och vantar som enligt Lotta skulle vara bra att använda när man badar.

Jag mötte ett gäng i badhusparken vid halv fem och vi cyklade upp till spikbodarna och mötte upp ännu fler. En ganska varm eftermiddag med fin solnedgång. Vi snurrade vinterstigarna i två timmar innan vi parkerade oss vid vinterbadet nere i badhusparken.

Vi beställde mat från stan och i väntan på min pizza tog jag mitt allra första isvaksdopp. Lotta och Cissi hade berättat hur viktig andningen var. Hur man med hjälp av den kunde övervinna chocken av kylan. Jag andades lungt och gick i. LIte fortare än jag brukar på sommaren. Då doppar jag tårna, står en stund och försöker doppa resten av kroppen. I fyragradigt vatten går det inte att göra på samma sätt. Det är bara att bestämma sig. Bestämma sig att ta kontroll över kroppen och bara göra det som Olle Forsavall uttryckte det när han doppat sig första gången.

Och det jag gjorde jag. Fyra gånger till och med. För varje gång stod jag kvar lite längre och vågade till slut doppa kroppen upp till halsen. Det var en mäktig känsla att stå där i kylan och se stjärnorna ovanför sig, veta att jag faktiskt badade i Storsjön i mars. Där förstod jag tjusningen i att bada på vintern, lite sen på bollen förstås eftersom nästan alla badar på vintern numer. Det gav mersmak och jag vill bada mer. Det trodde jag inte heller.

Det blev en helt fantastiskt fredagskväll. Med nya och gamla cykelvänner, mycket skratt, massor av bastubad och roliga samtal. Sånt som jag saknat så mycket under pandemin. Att få umgås med människor mer än utomhus. Att få cykla med de som jag cyklat med förr. Gå på såna här afterworks och känna den där fina gemenskapen som finns i min cykelkrets.

Jag hoppas på fler sådana här kvällar och hoppas på tillfällen till vinterbad. Det finns en öppen vak även i surfbukten nere i Badhusparken. Det kanske får bli ett helgdopp om inte vädret blir allt för dåligt!