Fatbike i Högforsen

Erika och jag hade pratat om att ses för att lunchcykla tillsammans ett bra tag men det har inte passat in. När Erika sett bilder från Högforsen i Hammarsrand bestämde vi oss för att åka dit i fredags. Erika kunde flexa en dag. Vi följde noggrant väderleksrapporten under veckan och när torsdagen kom bestämde vi oss för att ta våra fatbikes. Precis som här i Östersund hade det snöat i Hammarstrandsområdet och vädret såg ut att bjuda p minusgrader och sol. Den snö som fallit skulle med andra ligga kvar.

Stigarna i Högforsens fritidsområde är kända för att vara något alldeles extra och jag har cyklat lite av dem när jag kört loppet Ragunda 100 miles. Det är stigar som slingrar sig över tallåsar, genom tallskog och längs med sandiga skogsvägar. Lite som Rörbäcksnäs och Rättvik i ett. Med andra ord stigar helt olika de som finns här i stan.

Vi möttes upp på förmiddagen och lastade fatbikes i min bil och åkte den där timmen upp till Gevåg strax innan Hammarstrand. Ute sken solen och världen var så där frostigt och snöigt vacker som man föreställer sig att en vinterdag ska vara. Långt i från slasket som kom tidigare under veckan.

Jag hade cyklat fatbike hemma i Spikbodarna dagen innan och var inte alls speciellt sugen att ta den cykeln. Den hade känt tung och otymplig och helt utan cykelglädje. För att få den lite mer lekfull och hitta tillbaka till glädjen som cykeln gett mig hade jag bytt styre till lite mer riser (inte ett helt rakt styre utan med lite mer svep) och kortat av min styrstam.

Vi behövde inte cykla särskilt långt förens det kändes roligt igen. Det där sprakande ljudet under de stora däcken, lättheten att ta sig fram genom lite halvfrusen spårig decimeterdjup snö och känslan av att flyta fram på stigen.

Och det tack vare den fantastiskt miljön som Högforsen bjuder på. Tallmo i mängder som en stig på Trailforks är döpt till. Som ett Rättvik och Rörbäcksnäs i ett med släta stigar. Stigar som slingrar sig upp och ned längs med åsar. I bland på hög höjd med utsikt och i bland långt nere i svackorna. Allt omringat av Ragudnadalens häftiga bergknallar. För här är det kuperat.

Erika susar ned för en av alla magkittlande utförslöpor.

En del av stigarna kände jag igen sedan Ragunda 100 miles och några var nya. Vi följde den blåmarkerade slingan kallad Långabanan. (i et ord om man får tro skyltarna) Ungefär 15 kilometer nästan uteslutande på stig och lite bredare skogsväg.

Långa bitar cyklade vi i tystnad med några avbrott för ”titta vad jäkla vackert” ”men jösses” och så vidare. Vi tjoade när vi fick lite fart utför på våra helstela fatbikes utan dropperposts.

Med fatbikes får man i stället för att tänka avstånd tänka tid. Det som vanligtvis går fort på en vanlig mountainbike går mycket långsammare på en fatbike. Framförallt om man inte har särskit bråttom. Vi insåg snabbt att rundan skulle ta minst 2.5 timme och valde att luncha ungefär på hälften. Vi hittade en plats där solen värmde oss lite. Med en dunjacka och torr buff runt huvudet höll jag värmen någorlunda.

Vi rullade sedan vidare ned mot starten igen på lika fin tallmostig som vi precis fått cykla. Vi passerade ett litet kraftverk när vi var på ledens lägsta punkt. Här mindes jag att jag cyklat över och vidare upp för backen som syns i bild när Flemming som arrangerade Ragunda 100 miles hade lite stigvisning dagen efter tävlingen.

Två och halvtimme senare med lite kalla fötter kom vi tillbaka till bilen. För trötta och nöjda över vad vi fått cykla avstod vi att ta elljusspårets 5 km-slinga. Den hade vi båda cyklat förr. Vi var överens om att Högforsen är väl värt bilresa dit och väl värt ett återbesök i sommar igen. Vi var också överens om att det kanske ar som alla vackrast nu när snön inte riktigt låg så djup och naturen var så där vintrigt krispig. Och framförallt var vi överens om att fatbike gör sig som allra bäst så här. På upplevelsecykling där tiden att vara ute är viktigare än att ta sig runt en slinga och bocka av ett träningspass. När det inte behöver gå särskilt fort och fikapausen får ta lite tid.

Med hjälp av Högforsens fina stigar, en vän, kanelbullar och lite justeringar av cykeln hittade jag lite glädje till min fatbike igen. I vinter har jag lovat mig själv att bara ta fram fatbiken för att det är roligt och ägna mer tid åt att cykla skoterspår hemma och på fjället i stugan.

Här finns en GPX-fil om du själv vill cykla slingan runt Högforsen! Följ skyltning från riksväg 87 till Gevåg och Högforsens fritidsområde. Parkerar gör du vid klubbstugan.

0

2 Comments

    • Underbart är kort…all snö är borta! Det kändes faktiskt helt okej, det var lite tidigt för vinter än.

Leave a comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: