Från resedagboken- Quedlinburg
Efter att ha sträckkört genom Tyskland via autobahn på två dagar ned till Schweiz ville vi stanna vika av och se lite av landet på hemvägen mer ett hotellrum i Kassel och ett köpcentrum och en kebab-bar vid en rondell i Karlsruhe. Tyskland är ett vitt ark för mig. Jag har fram tills i sommar aldrig varit i landet. Min kontakt med Tyskland är skoltyskans lektioner i högstadiet under ett läsår. Det har inte varit ett land som lockat mig så mycket. Men efter resan ned väcktes min nyfikenhet. Vad skulle finnas bortom tråkiga rastplatser efter Autobahn?
Vi fick tips om att åka Romantische Straße av en vän. Det skulle vara en väldigt fin avstickare och alternativ till enformiga motorvägar. Jag letade lite information och hittade ett välfyllt (än om med några år på nacken) inlägg på bloggen Rucksack
35 mil lång är vägen som går från Würzburg i norr till Füssen i söder. Det som gör resan efter vägen så så speciell städerna med korsvirkeshus, tyska kända sagoslott, ringmurar, kyrkor och torn. Ska man åka vägen ska man definitivt inte ha bråttom kunde jag läsa mig till. Man bör ha tid att stanna i städerna, utforska maten, vinerna och alla pärlor man kan hitta. Tid var tyvärr inte det vi hade så mycket av när vi åkte hem från Schweiz. Inte för att ta den 35 mil långa vägen på ett par dagar. Även om det inte skulle innebära en så lång omväg efter gränsen till Tyskland så bestämde vi oss för att lägga resan efter vägen till något att upptäcka längre fram.
I stället plockade jag ut ett guldkorn – nämligen världsarvsstaden (upptagen på UNESCS lista) Quedlinburg efter tips från bloggen Resfredag. Det var de där 1300 korsvirkeshusen som både jag och Hasse fastnade för. Vi gillar att strosa runt i städer och titta och fota gamla hus. Quedlinburg låg inte heller så långt i Kassel som vi återigen bokat övernattning i på hemvägen. Drygt två timmar i bil kändes lagom innan ett längre stopp innan vi skulle med färjan från Puttgarden. Quedlinburg ligger även efter den kända temavägen Korsvirkesvägen som sträcker sig nästan genom hela landet. Från Stade vid floden Elbe till Meersburg vid Bondesjön. Nästan 300 mils vägnät med totalet 100 korsvirkesstäder. Även det något att lägga på vår lista att upptäcka längre fram!
Vad vi inte tänkte på var att alla butiker i Tyskland regel har stängt på söndagar. Det var därför ett sömnigt Quedlinburg vi kom till. Torget var tomt så när på en sällskap som fotade Rådhuset. Regnet hängde i luften när vi strosade genom trånga gränder. Vi hade ingen större plan med vårt besök, mer än att äta lunch, hitta en kylskåpsmagnet till min dotter och få se på gamla hus.
Trots att det Quedlinburg till en början kändes sömning var det väldigt vackert. Smala hus med vackra detaljer och årtal som skvallrade om att husen var riktigt gamla. En dröm för oss! Allt eftersom klockan närmade sig lunch och regnet avtog fylldes torget och staden av människor. Vi hittade ett litet mysigt cafe bredvid Rådhuset- Boulevard – och över en kaffe, en toast och en apfelstrudel såg vi stora sällskap av turister fylla upp uteserveringar. Franskan som vi lyssnat till i två veckors byttes mot kraftig tyska.
Efter en stadig lunch och gott kaffe letade vi fram den där kylskåpsmagneten och upptäckte stadskärnan. Många skyltfönster att titta i detaljer på fasaderna att upptäcka.
Hade vi haft lite mer tid och kommit en annan dag hade jag kunnat stanna länge Quedlinburg. Nu skrapade vi vekrligen bara på ytan och fick sträcka ut våra trötta resben som suttit stilla i en bil alldeles för länge. För Quedlinburg är mer än bara stadskärnan. Här finns en vacker kyrka, en utsiktsplats att upptäcka och mer. Mycket mer.
Men det får som sagt bli en annan gång när vi har mer tid! För Tyskland som bara varit ett vitt papper har väckt mitt intresse. Här skulle jag vilja cykla gravel eller landsväg. Fota gamla kyrkor och besöka slott. Upptäcka tysk mat och fler apfelstrudlar!
