I höst vill jag

Häromveckan postade jag en film från en av alla de fina skidturerna jag gjorde i vintras. Jag skrev att jag längtande vinter när jag ramlade över bilder i datorn. Nu ska vi inte dra det så långt som till vinterlängtan riktigt, det räcker gott med höstlängtan. Även om det står augusti i kalendern känns det att hösten snart är här. Det är fuktigare och björkarna börjar tappa lite av sin grönska. Det mesta är överblommat och vi skördar sockerärtor, morötter och zucchini och jag längtar stughelger.

Det är snart september och då kommer färgerna igen. Det exploderar under ett par veckor och jag vill helst bara vara ute i allt det röda, oreanga och gula. Just nu känner jag en stor pepp inför hösten och vill:

Fota mycket. Både hemma och i stugan. Fota färger, löv och landskap. Fota djur och fåglar och ljungen på fjället. Spara höstminnen med mycket färger när mörka november kommer.

Jag vill cykla. Downhill i Järvsö när det är ilte frost på morgonen som solen värmer bort framåt förmiddagen. Jag vill cykla stigar runt Spikis och Rannåsen. Göra långa utflykter med kaffetermos i midjeväskan och ta tillvara på fina höstdagar. Hänga i Böle och sladda på hala leder. Kanske åka en sväng till Åre och Björnen som jag brukar en gång per höst eller till Lofsdalen och köra i Fjällparken.

Jag vill spendera lite tid i stugan. Springa på fjället och cykla de där små pärlor till stigar jag samlat på mig och testa Vemdalsskalets nya flowleder.

Jag vill tända ljus och dricka te. Sitta i fotöljen hemma och sticka och lyssna på poddar medan det blir mörkt utanför. Jag vill elda i öppna spisen i stugan och sitta på bron med varma kläder och mössa.

Jag vill dricka kokkaffe och äta bullar utomhus. Låta gasköket gå varmt och lyssna till den där speciella tystnaden som kommer på hösten.

Så vill jag få tillbaka orden och orken att blogga mer. Jag har tappat det och det gör mig ledsen. Jag som alltid tyckt om att leka med orden skapa texter. Nu tar det tid. Jag vill bli pigg och mig själv i höst.