I morgon kommer jag att få bekänna färg

God afton. Har precis fått hem en glad tonåring som hängt i Funäsdalen ett par dagar. Cirkeln sluts. Där hängde jag med för hundra år sedan. Bortsett från att hon har kommit hem har vi vallat våra skidor. Det gjorde ont i skidhjärtat att titta på belagen. Att de är repiga är en mild beskrivning. Tunna skidspår sätter sina spår. Men å andra sidan är det mina fulskidor som fått ta stryk och fulskidor är till för fula spår. Nu har de i allafall en blandning av blått glid toppat med grönt pulver till helgens kyliga skidåkning.

På tal om kyla och det som rubriken handlar om. Jag kommer att frysa rumpan av mig i morgon. Bokstavligen talat. Det är Happymorningride med samling kl 6. Det spås att bli 23 minusgrader med 2 sekundmeter vind. Går det verkligen undrar jag? Jag blir varse om det i morgon för jag tänker inte hoppa av. Är det nu om någon gång som agnarna sållas från vetet är det i morgonbitti. Airtrim framlagt, dubbla underställ, vintercykelkläderna (som även de kommer att få bekänna färg), vindväst, varm buff och mössa, lobstervantar och dubbla ullsockor i Hasses vinterskor. Jag längtar redan efter frukosten i värmen på Scandic.

Hör ni inget i från mig i morgon frös jag till is någonstans i skogarna runt Spikbodarna.