Lofsdalen Bike Weekend 2026

Det var för tredje året som jag åkte upp till Lofsdalen för att delta i Lofsdalen Bike Weekend den andra helgen i juli. En helg som innebär jobb men också härligt häng och massor av cykelglädje. Den här helgen kunde äntligen Hasse följa med och som lite ofrivilligt fick agera side kick till mig. Jag hade i uppdrag att köra en guidad cykeltur och två clinics under helgen. Ett roligt sommarjobb som jag sett framemot mot.

Vi har verkligen inte varit bortskämda med fint väder denna sommar och prognosen för helgen hade sett både bra och katastrofal ut. Men fjällväder är just väder och det vänder fort så jag höll tummarna att festivalen skulle få fint väder såsom den fått under de två tidigare åren. Prognosen sa fint väder och bär onsdagens friska 6 plusgrader i Storhogna byttes mot 20 grader på torsdagen väcktes hoppet om en fin helg.

Vi checkade in på fjällterassen när vi kom fram och bytte om till cykelkläder, tog oss upp till parkeringen vid Panorama och vidare upp i fjällparken. För att få trampa ur lite ben och för att reka lite. Även om jag känner till parken nästan utan och innan är det skönt att bara stämma av med sig själv att planen är rätt. Vi körde en kort sväng och jag visade Hasse den fina röda leden Rob the bank. En led med stora velodromer och rödsvarta avstick. Vi trampade grön led tillbaka och jag hade lagt upp en bra plan för fredagens clinic.

Vi gjorde Pinsa och hängde i soffan. Jag hängde lite på Strava och upptäckte lite stig upp mot Digervålen. Stig som jag sett från liften flera gånger förut. Ute var det fortfarande varmt och efter en stunds överläggande med mig själv bytte jag om till cykelkläder och peppade Hasse att gå ut och fota lite uppe vid Panorama.

Det blev en otroligt fin kväll trots galet mycket mygg. Jag hade inte riktigt koll på var leden gick och fick dra cykel en bit och var uppäten innan jag nådde Digervålens topp. Men utsikten över Sonfjället och ljudet av alla ljungpipare var värt varenda myggbett. Jag var nöjd över min ide att åka ut. Ljusa varma sommarkvällar kan vara lätträknade och det gäller att ta chansen. Sen att leden kanske inte var den allra roligaste med mycket sten gjorde inte så mycket. I bland är upplevelsen runt omkring viktigare.

Fredag- Stenrutsleden, nybörarclinics och fjällkonsert

Mitt första uppdrag var att köra en guidning på Stenrutsleden på fredagsförmiddagen. Vid 10 samlades vi vid ledstarten och var ett lagom stort gäng. Vädret var på vår sida, lite lätt mulet och inte för varmt. Tanken var att lungt ta oss upp till Våffelstugan och ta en paus där för att sedan få njuta av utförsåkningen ned till parkeringen.

Stenrutsleden är runt 12 km och har en ganska krävande start. Det går uppför i fyra kilometer innan det planar ut lätt för åter gå uppför igen. Leden är väldigt fin och så fort man kommer upp ur tallskogen bjuds man på fina vyer.

Vyer fick vi, likaså härlig, avslappnad stämning och härligt surr. Kilometer och höjdmeter passerade allt eftersom och snart var vi uppe på den högsta punken. Därifrån fick vi lätt cykling ned till Våffelstugan där vi pausade för kaffe. De sista kilometerna ned till parkeringen vid Västvallen gick nästan alldeles för fort men var värt klättringen uppför.

Efter en snabb lunch i lägenheten åkte jag och Hasse upp till hjärtat. Där väntande ett förväntansfullt gäng som skulle få öva lite grunder i cykling för att få fart och flyt på gröna och blå leder. Jag hade sett ut en grön led med perfekta berms att öva kurvtagning i och rollers för att skapa fart. 90 minuter rann i väg och deltagarna var nöjda likaså jag. Det är alltid lite pirrigt innan jag kommer i gång.

Så där trött och nöjd rullade jag och Hasse en egen liten tur innan vi åkte ned till lägenheten och tog en dusch. Vi skulle ta oss. upp till hjärtat igen för konsert och sedan avsluta med grillkorvsmiddag. Vädret på lördagen såg inget vidare ut och den här kvällen skulle bli fin.

Det blev en mysig kväll. Countrybandet Out West spelade och hjärtat kryllade av folk. Precis som åren innan var just den här kvällen med konsert varm och fjällen vackra i solnedgången. Jag njöt av att få vara en liten del av festivalen och över att ha haft en riktigt bra dag med två lyckade uppdrag. Njöt av musiken och hur fint ljuset strök över fjällen. Mot Idre regnade det men inget som skulle komma åt vårt håll.

När konserten var slut tog vi en promenad bortåt Hovärken. Till ett litet vindskydd med grillplats. Plockade upp korv, bröd, ketchup och senap. Tände upp och åt en sen middag i solnedgången. Ett alldeles förträffligt avslut på en fin dag.

Röd clinics, dual slalom och vi hade tur med vädret

Lördagens väder såg på förhand ut att bli riktigt risigt. Jag var osäker om det ens skulle dyka upp några på clinicsen jag skulle ha på förmiddagen. Regn och blåst är inte särskilt roligt även om parken tål mycket vatten och lederna inte blir särskilda hala. Men regnet väntade på sig och vid 11 när jag skulle dra i gång var det varmt och mulet. Jag hade fyra föranmälda, varav tre gått på min gröna clinic dagen innan och innan vi skulle ge oss av var det hela 11 stycken som ville utmana sig med röda leder.

Att släppa ett bra koncept är onödigt så jag körde samma upplägg som åren innan. Övning i den röda ganska tuffa stenkistan och sedan en tur ut på en röd led. Valet föll på Rocket, den led jag körde första året. Den har perfekta partier där man får göra linjeval, bra berms för kurvtagning och dropp. Det blev en succé och modet och utvecklingen var rolig att se. Det värmde gott i hjärtat och likaså att få applåder efteråt. Jag kunde slappna av, känna mig nöjd över helgen och tänka att det här är jag bra på. En fin känsla.

Det var inte bara clinics under helgen utan det pågick också olika utmaningar, som att pricka sin tid i leden Supernova, köra på bakhjulet, limbo och så dual-slalom. Jag anmälde mig själv till det och fick med mig Hasse. Just dualslalom är inte min paradgren men det är roligt med nummerlapp och happenings. Det här året fick vi i hop en riktig damklass och jag lyckades vinna. Fick med mig ett presentkort på Lofsbageriet, en rolig bonus.

När vi avslutade med ett partytrain nedför Supernova kom de första dropparna med regn. När vi sedan packade i hop oss och skulle åka hem kom ruskvädret in. Så bra tajmat ändå av vädret!

Nu några helger efter Lofsdalen bike weekend ser jag tilbaka på den med ett leende på läpparna. Det är ett stort jobb arrangörerna lägger ned och så bra de gör. De lyckas skapa en helg för hela familjen och med tanke på att Lofsdalen inte ligger så cenralt är mängden cyklister som kommer inpponerande. Och med tanke på hur många festivaler det har dykt upp under senare år är det bra, mycket bra. Men har man en bra produkt så har man!

Så jag hoppas verkligen att det blir en repris nästa år och får jag förtroendet att komma även då så gör jag det! Men innan dess ska jag hinna med någon sväng till fjällparken. Den är ju öppen till snön kommer!