Löpningen är bra, på många olika sätt

Foto: Hasse

Det är fascinerande hur träningen och framför allt löpningen kan fungera som terapi. Hur i nuet man kan vara samtidigt som allt rinner av en. Steg för steg lättar det lite, axlarna sjunker ned medan pulsen stabiliserar sig på en jämn fin nivå. Det som varit har varit och fokus ligger på att inte snubbla på rötterna. En sådan kväll var det i dag. En kväll i Sandras och Hasses sällskap. I spikbodarna på mjuka fina stigar och på lätta ben. På stigar vi annars cyklar. Från skymning till att få tända pannlampan och prata om andra saker, planera lite äventyr och bestämma att springa mer tillsammans under hösten.  En timmes träning som behövdes mer än någonsin i dag. Inte för kroppen utan för huvudets skull, för att tänka på annat.

Träningen är är fin den. På många olika sätt. 

2

12 Comments

    • Tack Ida! Jag håller med dig. Cyklingen kan fungera på nästan samma sätt för mig men löpningen på ett helt annat plan. Varför vet jag inte men det är en skön ventil att ha.

    • Det blev en jättefin runda i Spikbodarna. Vi sprang lite av våra cykelstigar och en del av reflexbanan fast åt fel håll. Funderar på varför jag inte sprungit mer där tidigare!

    • Det var det verkligen. Pannlampa och stigar är höstmys på riktigt! Att det är! Asfalt och vägar är inte min grej, det gör mig stressad och jag tappar fokus redan efter ett par hundra meter.

Leave a comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: