Med lite vårkänslor en söndagseftermiddag

Jag hade egentligen tänkt att vila i dag. Bara hänga i soffan hemma i stan. Jag kände på vägen hem från stugan att kroppen kändes trött efter gårdagens skejttur. Det var nästan som en liten känsla av bakfylla i dag. En bakfylla av för många intryck, alldeles för lite vätska och flera timmar ute i solen. Nästan så att det blir för bra på något sätt.

Väl hemma blev jag rastlös och kände att benen skulle må bra av lite rörelse. Först hade jag tänkt att försöka bränna ur dem lite med att jaga stravasegment på Frösön. Ville få känna att jag fortfarande kan cykla fort och få den där belåtenheten över en liten krona efter uppladdat pass. Jag brukar längta kronorna på våren, framförallt när kroppen känns seg och långsam. När jag varje år tror att jag inte alls kommer kunna cykla fort vilket jag såklart kommer att kunna göra. Så är det ju varje år, både dippar och toppar.

Jag la en liten gameplan i huvudet. Hade valt ut ett par stigar och peppade mig att jag var stark i dag. Men redan ute på Medvinden insåg jag att kroppen inte alls ville jaga sina gamla tider. I stället la jag stravajakten åt sidan och bestämde mig för att leta cykelbar stig på Frösön. Berömde mig själv över att jag pinnande på med bra fart och känsla uppför Härkebacken utan att pulsen skenade i väg. Tänkte att det ska bli spännande att se hur fort jag kan åka när jag tar i nästa gång. Körde några gamla favoriter till stigar runt Arniljotlägden och genade över Sommarhagen för att nå Vallaland. Där halkade jag omkring på isiga stigar och kände mig vilsen. Bestämde mig för att verkligen lära mig stigarna där någon dag.

Åkte hem över medvinden och tänkte att det faktiskt kände som vår i dag. Vägarna är inte lika isiga längre, jag kunde köra med vanliga bibs under shortsen och tunn vindjacka. I skogen där solen kommer åt bara partier och en eftermiddag som var ljus länge. Snart töar det mesta bort och jag får plocka av dubbdäcken. Börja köra med sommarskor och skoöverdrag. Snart kommer de där kvällarna när man inte vill gå in och förhoppningsvis är ute och hänger med cykelvänner på stig. Och så har jag fått lite snabbare cykelben och kanske en och annan krona på Strava. Jag tror det!