Regn, blåst och vi cyklade lite vilse 

Vi skulle egentligen tagit bilen till Sella, strax utanför Benidorm för en klättring på 15 km. När väderleksrapporten hotade med regn och 13 grader varmt backade vi. Tänkte att klättringen till Hondon los del Frailes skulle bli lika fin. Vädret skulle vara bättre här på kusten. 

Medan vi bytte om till cykelkläder kom regnet med besked. I nästan två timmar väntade vi innan regnet avtog. För första gången på fyra år fick jag användning för överdragskläder här nere. Vi rullade mot Albatera i lätt duggregn och småhuttrade. Cissi var trött och inte så pepp. När vi närmade oss Algorfa gav jag förslaget att luncha där och cykla mot solen i stället. Mot Dolores och Gaudamar. Över Hondon låg regnet och dimman tät och utförskörning på hala vägbanor ville jag inte ta med Cissi på. 

Förra året hittade jag och en Hasse en mysig uteservering på torget i Algorfa. I dag när regnet gjort utemöbler blöta kikade jag ned i en gränd för att se om det fanns något ställe att sitta inne på. Såg ett fönster med rosa gardiner och en skylt med pris på kakor, te och lasagne. Lisa Marie hette det engelska fiket med så mycket chabby chick i rosa att vi föll pladask. 

Dit hade jag koll. Sedan en vild chansning vidare mot Gaudamar. Vi passerade Los Martinez, en by längs en oändlig raksträcka med tuff motvind. Cecilia hade piggnat på efter lunchen och låg på hjul och trampade lätt. Vi nådde Sant Fulgenci och rådslog. Prova att cykla mot Gaudamar och se om det var möjligt att följa havet mot Torrevieja eller åka ut på den hårt trafikerade N332. 

  
   
Timmarna började ticka i väg medan vi letade oss genom ett industriområde och via centrala Gaudamar och sedan cykelbanor (som här kan ta slut på de mest oväntade ställerna) mot Torrevieja. Hittade en kort klättring på 18% innan vi kom upp jämsides med vägen N332 igen. 

Vi surfade i medvind längs med havet in genom Torriveija som aldrig ville ta slut. Jag började bli hungrig och tappade humöret lite när Hasse navigerade fel och vi plötsligt stod i en hårt trafikerad korsning i centrala stan. ”hem fort och göra mat” nästan fräste jag när vi fick vända tillbaka och fortsätta längs med havet. 

  
Vid strandpromenaden vi besökte i fjol stannade vi på Fresco och åt middag. Vi hade ingen aning om hur långt vi hade hem och skulle behöva handla. Välbehövligt för oss alla tre med påfyllning. Passade på att kolla googlemaps en kort stund för att orientera oss.

Väl hemma stannade cykeltiden på 5 timmar med lite korta kolla-karta-stopp. Även om tempot inte var högt eller min puls gick över 60% känns timmarna i kroppen. Cecilia sa detsamma och tar vilodag i morgon. Det gör hon rätt i. 

Som hon sa efteråt, en äventyrlig runda var precis vad det var i dag. Ingen klättring, dåligt väder men trevligt ändå. Vi har sett många bakgårdar, stadskärnor och Torriveijas inre stadskärna. I morgon är det säkert fint väder igen!