Skatedebut

Idag gjorde vi något som vi pratat om länge men som inte blivit av. Hyrde skateskidor på Storhogna.

Jag hade väl någon tro om att jag kanske skulle kunna åka litegrann men absolut inte uppför. Jag har spenderat många timmar på långfärdsskridskor med stavar. Nu var det ju inte riktigt samma sak.
Gick ut med maxpuls i första stigningen och kände mig oerhört ostadig på benen. Kortare skidor, hårt spann och längre stavar blev lite ovant. Men efter ett par km släppte det och jag knäckte teknikkoden. Lite iallafall.

Såg säkert mindre proffsig ut än vad jag kände mig. Men vad gör det? Det var ju så himla kul!
Växlar pratas det ju om i skate. Jag har provat dom alla idag. Mer eller mindre bra.

Trodde inte att jag skulle fixa uppförsbackar utan att behöva saxa (vilket i sig är svårt på skateskidor) men det gjorde jag! Fort gick det dessutom. Det är nog min grej, uppför och utför. Skillnaden jämfört med klassisk åkning är att benen jobbar så mycket mer. Åtminstone mina i dag.

Vi valde att ta anslutningsspåret från Storhogna till Vemdalsskalets spårsystem. Ett bra val för nybörjare och barnfamiljer uppenbarligen! En snögubbe mitt i ingenstans roade Hasse!

När vi nådde spårsystemet på vemdalsskalet snurrade vi två varv i delar av 7,5 km spåret och åkte sedan tillbaka till Storhogna. Där kunde det ha räckt . 20 km är fint första gången, Men jag har svårt att göra något lagom. Ville inte sluta åka riktigt där. Jag vände helt sonika tillbaka till Vemdalsskalet. Hasse tog bilen och mötte upp mig där. Vi skulle ju ändå fixa liftkort och köpa slalompjäxor till Cissi.

Var lite för kaxig när jag gav nog i väg. Vaddå trött? Sen kom hammaren vid 26 km.

Passade på att vila när ingen såg och tryckte i mig russin. Orkade hela vägen och fick den där sköna utmattningskänslan som brukar infinna sig efter långlopp.

Nästan 31 km ren skidglädje! Jag tror minsann att det här passar mig och mina starka cykelben fint. Definitivt inte sista gången.

Undrar var man kan hitta bra billiga skateskidor?