Skidpremiär i går och stigcykling i dag – kontrasternas helg

Östersund bjuder i bland på stora kontraster. Framförallt när det är säsongsskifte. På våren kan man hitta torra stigar längs med sjön och lite längre upp i skogen ligger snön tjock. Nu på hösten och förvintern är skidåkningen på stadion riktigt fin och samtidigt kan man cykla hårda frusna stigar på Frösön. Det är en stad som är ypperlig för den som gillar friluftsliv. Här finns allt sådant nära och vill man till fjällen ligger inte de heller särskilt långt bort.

Och friluftsliv som skidor gillar många här i stan sett till alla som snurrade runt den nästan 2 km långa konstsnöslingan varv efter varv. Även jag! För i går det var äntligen skidpremiär. Med nyslipade och nyvallade skejtskidor skulle säsongens första tur bjuda på mer glid än det brukar. Oftast har vi stått med snabbvalla på flaska i stugan och gnuggat inför den allra första turen.

Vi löste dagskort och tog oss upp till konstsnöslingan och fick dela den med skiduniversitet i en halvtimme. Jag kände mig i vägen till en början och hade svårt att slappna av när folk passerade i hög fart bredvid mig. Men när jag väl slappnade av kom både fart och teknik och jag kände mig ovanligt stark och stabil på skidorna för att vara första gången för vintern.

Med ett stort leende snurrade jag runt den korta slingan tills klockan nästan slog över på 14 km. Lagom trött och mör i kroppen åkte vi hem och jag följde med dottern på ärenderunda.

I morse bytte jag skidor mot cykel och rullade ut på Frösön. Dimman lättade över Storsjön när jag rullade över gångbron mot Frösön och det drog lite kallt om benen. Minusgrader och frostiga träd en lördagsmorgon kändes fint.

Jag fick otroligt fin cykling på torra och hårda stigar. Så fina som stigarna var nu har de inte varit sedan i somras. Om orken hade funnits hade jag kunnat cykla riktigt fort. Men jag hade inte bråttom mer än att vara tillbaka innan halv tolv för att hinna ut en stund i solen med Hasse.

Jag körde en kortare variant av Frösö Lång för att slippa vara i vägen för jägare och njöt av varje tramptag i dag. Kanske var det sista turen runt ön innan snön kommer?

Om det var så var det här en av de finaste turerna den här hösten och ett värdigt stigcyklaravslut.