SM-träning och våffeldistans

Den första riktiga semesterdagen har passerat. Den har bjudit på fina timmar i cykelsadeln och uppehåll tills i kväll. I förmiddags efter en lång frukost gav jag mig ut till Böle för att nöta en av sträckorna inför enduro-SM. Jag tog i lite extra uppför gräsbacken mot Tre tallar och tänkte att det är bra att det svider i mina ben i bland och att det känns som lungorna sitter utanpå. Jag får ta några minuter för att hitta en lugn andning när jag väl kommit upp. Trots att det kändes som pulsen skulle komma ut ur öronen kände jag mig ändå stark. En välkommen känsla.

Jag åker en favoritstig och nöter sedan hoppen och kurvorna i den nygamla leden. Får till ett åk som känns som det går fortare än någonsin och hinner tänka att det där var med all säkerhet ett rejält pers innan jag ser att jag pausat klockan. Jag gör om åket och åker nästan lika bra. Om lite mer än en månad är det SM och jag kommer i alla fall vara väldigt förberedd.

Jag mötte upp Hasse i Bällsta för att ett distanspass över Svartsjöarna och ned mot Ångsta. Jag ville visa honom några av de fina skogsvägarna jag cyklade förra sommaren. Vi rullade i lugnt tempo, han på cross med smalare lättrullade däck och jag på Marinen. Vi tar några stigar för att ansluta till ännu fler grusvägar. Passerar gamla fäbodar och sommarstugor innan vi når Ångsta. Vi hade tänkt att äta våfflor på sommarcafét vid kyrkan men det var inte öppet men Brunflo hembygdsgård har våfflor och vi tar en liten omväg över Åkre innan vi rullar in och tar ett bord.

Mätta och nöjda trampar vi i skön medvind de sista 8 kilometrarna hem och jag är nöjd över fyra timmar som inte gjorde mig särskilt trött. Ett perfekt distanspass med andra ord.

9

Leave a comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: