Till Noppikoski och inte längre
Jag brukar inte ge upp. Det ska liksom till mycket. I dag var regnet droppen (höhö). Tro inte att jag enbart är en solskenscyklist och gjord av socker. Men det blev lite för kallt.
Från Sveg har det regnat oavbrutet och det bara tilltog allt mer. Det gick bra så länge jag fick köra uppför. Men i utförslöporna mot Noppikoski började jag huttra så mycket att jag hade problem att hålla ekipaget på vägen. Sex modiga plusgrader, hällregn, lite motvind och fartvind är ingen bra kombo. Jag kände också en mycket välbekant känsla av tunghet i bröstet och då bestämde jag mig. Inte en kilometer till. Inte värt att riskera hälsan. 26 mil är inte fy skam. Det är bra, rullsnitt på 26,1 km/h är jag nöjd med.
En utförligare blogg kommer sen! Bilarna äter jag upp själv. Nu ska jag dricka mer kaffe och vänta på Hasse. Har förflyttat min blöta gestalt in på Värdshuset Trollet.
08 Comments
Leave a comment
Bra kört! Älskar att du inleder med ett skämt också, helt rätt inställning.
Varmt kaffe, lite bilar och sen får Hasse ta hand om dig så får din semester fortsätta lyckliga ändå!
Tack! Jag ska ha revanch:-) nu väntar jag med spänning på din tur 🙂
Instämmer i det som Björn skrev. Bra kämpat!
Tack så mycket!
Fantastiskt bra kämpat !! Jag bara ryser när jag tänker på vilken kämpa insats du har gjort !!! Otroligt bra !! Grattis till den bragden . Det ska du va nöjd med, även om det biter surt .
Tack 🙂 jo men jag är nöjd, även det som du skriver känns lite surt!
26 är inte fy skam. grymt bra, du är ball!
Men tack Sara! 26 mil är långt:-)