Trappträning och Happyride

Kvällarna blir allt kortare nu. Det mörknar redan vid halv nio. Rätt klurigt att köra stig när det skymmer. Som i går kväll när det blev en spontan och lugn Happyride. Vi körde ladängens DH-bana och de andra AM- och DH-banorna på Frösöberget. Inget för rädda cyklister som ska bromsa sig ned (läs undertecknad). Men jag gjorde så gott jag kunde med mina Thunderburt-däck. Kan väl säga att det inte greppade värst bra och blev lite läskigt bitvis. Björn och Göran, duktiga AM-killar susade bara ned med Jimmy på släp. Hasse, jag och Stefan en stund efter. Sista stigen skulle vara snäll sa de. Jovars beror väl på vad man lägger i snäll. Jag gick. Men det var en trevlig runda som vanligt. Skrattmusklerna får sitt också.

Trappträning? Jo jag har pysslat lite med det senaste tiden. Att lära mig cykla uppför i sådana. Övning ger färdighet och i kväll tog jag den lite längre trappavsatsen vid Stora Kyrkan ett stenkast hemifrån. Inte så många avsatser men väl så klurigt innan tekniken sitter och rädslan att fastna släpper. Nu känns det jättelätt bara farten hålls uppe. Dags för lite fler trappsteg. Stadsmiljö är inte dumt när det kommer til teknikträning. Så ut och lek!