Vilken helg!

Vilken helg! Vilken helt otroligt fin helg vi har haft. Vi åkte inte till stugan i fredags. När vi ätit klart på Tages som vi brukar på väg ned till Storhogna kollade jag vädret. Det skulle regna hela helgen och vara runt 8-9 grader varmt. Här i hemma i stan sommarvärme. Vi velade fram och tillbaka och bestämde oss i rondellen vid Vallsundsbron att stanna hemma. Skulle det visa sig bli bättre väder på lördagsmorgons kulel vi åka ned då. Lite nedstämd stämning för jag hade längtat så efter att få andas fjälluft. Men samtidigt blir det långa dagar om det bara regnar. Vi gjorde helt rätt som stannade hemma. För så här tankad med ny energi var det längesedan jag var trots utebliven fjälluft.

Vi kör en sammanfattning av helgen med många bilder!

Fredagskväll- stigpropaganda i Fugelsta

När vi parkerade bilen på gården här hemma kom jag med förslaget att åka ut till Fugelsta och prova den ”nya” slingan. Förra sommaren var jag och där och körde de handbyggda stigarna. Bara en bråkdel av det som finns där. Vi bar upp väskorna och tog en liten stund på sängen för att smälta maten innan vi åkte ut på andra sidan sjön. I korta shorts och cykeltröja åkte vi runt i nästan två timmar och njöt av alla stigar. Ljummen kvällsol, fågelsång och stigar som gav gåshud på armarna var en perfekt avslutning på en vecka som inte varit den bästa. Min huvudvärk släppte i takt med tramptagen. Jag skrattade av glädje när jag susade utefter  stigarna ”Det svänger” och ”Blåbärsskogen”. Åkte ”the dark side” två gånger bara för att det var så häftigt i den mörka skogen med solen i öppningen vid ängen. Vi avslutade med ”Petes track” innan vi insåg att vi nog måste ge oss hemåt. Klockan närmade sig helv tio. Det blev en magisk kväll med stigar fulla av långloppsfeeling, lite som den där vitsippestigen på Billingeracet. Här ute i skogen i Jämtland finns ett stigeldorado och det tack vare Fugelsta Stigbyggare. Hatten av för det jobb ni gör!

Lördag- cykeltestsällskap och grym kvällslöpning

Sommarvädret höll i sig på lördagsförmiddagen och vi bestämde oss för att följa med Robin och Leif ut för cykeltest. Robin är i cykelköpartankar och hade fått provlåna två fullgungsmodeller från cykelbutikerna i stan. Det skulle testas uppför, utför och på platten. Vi rullade i fint och lugnt tempo ut till sommarhagen och åkte alldeles för många gånger uppför den där rotstigen. Jag provade Hasses auric utför och insåg att det är en enorm skillnad att åka tekniska utförslöpor på en endurohoj jämfört med min hardtail. Prova andras cyklar är sällan bra, det föder ett visst ha-begär. Nu lindrades det dock av att det inte går att köra lika fort på platta stigar på hans hoj. Roligt hade vi och det blev en fin runda. Robin funderar vidare på vad han ska välja. Spännande att se vad han väljer sedan.

Efter besök av min syster och hennes pojkvän, massor av paj och ett par kannor kaffe bytte jag om till löparkläder och fick skjuts upp på skidstadion av Hasse. Planen var att springa ett varv i den korta terrängbanan och sedan ta asfalten hem till Ringvägen. Lite som rysk roulette för mina knän. Jag kände mig lite seg när jag sprang i väg men det släppte och jag fick en sådan bra känsla i kroppen. Stark uppför och snabb utför. Vågade trycka på lite grann och tog ut steget ordentligt. Ingen känning alls i knät i skogen och tassade sedan försiktigt hemåt orolig att det skulle smälla till så fort underlaget blev hårdare. Men det gick vägen. Inte ens en stelhet och jag gjorde en liten high five när jag kom till min port. 7.1 km av ren löparglädje. Hoppet lever om fjällmarorna och kanske blir det löpare av mig trots allt. Kan humlor flyga kanske jag kan springa!

Söndag- Kaffetur till Bynäset och ett snabb löprunda på ÖSK.

I morse tog vi en liten längre sovmorgon och bestämde oss för att packa ned kaffe i ryggsäcken och cykla ut på Bynäset. Ta hela halvön, fika och cykla tillbaka. Jag ville visa Hasse hur fin strandstigarna var där han aldrig cyklat innan. Jag hade också en bild i huvudet som jag ville ta. En cyklist lite uppifrån. Vi tog några stigar längs med Frösön och jag vågade ligga på lite extra nedför den nya stigen ”Pärleporten DH”, den med sitt dropp som jag varit lite rädd för. I dag gick det bra och några sekunder snabbare än tidigare. Jag blir bättre på tajta kurvor, roligt!

Bynäset levererade fina torra stigar och vi hade ingen brådska. Stannade och fotade lite. Blev omåkta av ett stort gäng cyklister och körde om dem lite senare. Stannade efter stängslet och fikade på stranden med utsikt över Bydalsfjällen. Tömde en termos kaffe och ångrade oss att v inte stoppade ned ett par smörgåsar. Vi vände tillbaka samma väg som vi kom och tog sikte på ett ställe där jag skulle försöka ta den där bilden jag hade i huvudet. Innan vi nådde dit lyckades jag med konststycket att fastna i en lerig bäck, inte komma ur tramporna, luftrampade och kila fast cykeln i ett träd. Hängandes med benen i luften fick Hasse hjälpa mig loss.

Jag klättrade upp i ett nedfallet träd och gav Hasse order om att cykla fram och tillbaka tills jag fullt kameran med bilder. Kunde nöjt konstatera att det blev ungefär som jag tänkt innan jag försiktigt tog mig ned. Att klättra upp för träd i cykelskor är lagom spännande, framförallt om man är höjdrädd som mig.

Vi trampade hemåt nöjda över en fin dag i sadeln och stannade i Badhusparken för en mjukglass och kaffe. 4 mil riktigt fin och lugn stigcykling satt fint i kroppen. Efter middag och lite vila åkte vi upp på ÖSK för att se om benen skulle klara ett varv i terrängbanan. Det gjorde de och med bravur. Jag fick ta täten för Hasse ville ha lite sparring. På lite stela ben sprang vi rundan på 3 minuter kortare tid än för en vecka sedan. Det går framåt!

Det har som sagt varit en fantastisk helg. Mycket träning, men lika mycket vila och god mat! Lite tårta till kvällsfika och en ny vecka som väntar. Jag har laddat batterierna och hoppas att det blir en relativt lugn vecka. Det väntar ju faktiskt långhelg och en cykeltävling på måndag. Landsväg till råga på allt! Det blir något det.