Jag provar något nytt till sommaren!

Tidigare i höst hade jag en ganska klar plan inför sommaren 2019. Högt uppsatta mål att sikta emot. Efter sommarens mtb-sm kände jag mig klar med långlopp och i stället ville jag köra fler korta XCO-lopp. Av den enkla anledningen att jag ville köra mer tekniska tävlingar. Utmana mig mer och känna att det var min egen prestation som tog mig framåt och inte taktiktänket på långloppen som i mångt och mycket liknar landsvägsåkningen. Där det i bland blir avgörande om man har ett team att köra med. Jag kände mig klar med det. I stället ville jag fortsätta att utveckla mig när det kommer till de tekniska bitarna i cyklingen.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg väcktes tankarna om elitklass nästa år.  Elna väckte tankarna när hon funderade på att det var roligare att kämpa om en bra placering i Elit i stället för att köra i en klass där deltagarantalet är lågt och i bland vara garanterad en pallplats på grund av det. Veteranklasserna är små och trenden åtminstonde på damsidan är att allt fler vågar köra i Elitklass. Superkul tycker jag och håller inte med i de argument och åsikter som i bland dyker om att man måste vara i form för elit annars har man inget där att göra. Klart man ska utmana sig oavsett, det är så man utvecklas. 

Men i hjärtat kändes det inte riktigt rätt att göra en elitsatsning. Dels för det stöd som behövs har jag inte riktigt och inte riktigt det som jag vill ägna tid och pengar till om jag verkligen tänker efter. 

Framförallt var det en liten dröm som gnagde allt mer. Något som jag velat göra så länge men inte riktigt vågat. Som skulle ge mig mer glädje än nummerlapp och mjölksyra i lite mer än en timme. Drömmen är enduro om lite mer slaglängd och adrenalin. En annan tävlingsdisciplin.

Jag vill helt enkelt utmana mig mer. Köra mer teknisk cykling. Mer utförs och med en mer avslappnad inställning än tidigare. Jag har egentligen ingen aning om vad jag ger mig in på. Jag har inte ens en cykel för ändamålet än. Än mindre någon koll på sporten mer än det jag har läst mig till. Däremot har jag vänner som håller på. Som så många gånger pratat varm om cykelformen. Om hur skönt häng det är på tävlingar och peppat mig att prova. Bara det att få cykla upp till de specialsträckor som finns tillsammans, sedan köra sitt allra bästa utför, cykla upp igen och göra om det. Lite som att köra stravaryck ute på stigarna som jag så ofta gör och tycker mycket om.  Dessutom har vi grymma förutsättningar i stan för den här typen av 

Det är som lockar mig är att få vara nybörjare igen. Inte fullt ut för cykla kan jag och jag är ganska tekniskt duktig. Men nybörjare i en annan tävlingsform framförallt. För hursom är det trots allt stigcykling och enduro tävlingsnamnet. Jag lockas också av att inte känna att jag behöver prestera. Bara se och lära mig med nummerlapp på några gånger i sommar. Bara köra det bästa jag kan och utveckla mitt sätt att cykla. 

Jag har ägnat hösten åt att fundera över slaglängd på dämparna, på vilken cykel jag vill ha och hur jag ska finanserna det. Frågat runt om allt som hör sporten till och känt ett pirr i magen som det var längesedan jag hade. Pirret över att faktiskt göra precis det som jag vill göra. För det handlar inte bara om tävling utan om att hjärtat säger mer shorts och cykelrygga. Hjärtat säger att tid och resurser i stället kan läggas på cykling som jag drömt om så länge. Som att förverkliga de cykelresdrömmar jag har till häftiga ställen i världen där en cykel med mer slaglängd kommer till sin rätt. 

Det fina är att jag till sommaren får det bästa av två världar. Pirret av tekniska stigar och utförslöpor, nummerlapp och ett MTB-SM i XCO och många timmar på stig. Jag får leta linjer och öva på sådant som jag tycker är läskigt. Dessutom behöver jag inte ändra min träning så mycket. 

Är du nyfiken på vad enduro är finns det ett jättebra inlägg skrivet av Hanna Jonsson om tävlingsformen! Ett inlägg jag läst så många gånger och blivit allt mer peppad för varje gång och det här ett citatet från inlägget som sätter ord på varför det lockar så mycket!

Hur vet du om enduro är för dig? Om tävling som koncept känns skrämmande se det som en otroligt rolig dag med polarna där ni kan jämföra tider mellan varandra vid dagens slut. För det är faktiskt så det känns vare sig man tävlar i toppen eller i botten – man är ute och kör fantastiska stigar i fantastiska landskap i fantastiskt sällskap. Hur kan det inte bli en fantastik dag?

Hanna Jonsson

Men jag är nervös. Jag vet inte riktigt vad jag gett mig in på. Vet inte om jag kommer att klara av det. Rädd att slå mig gul och blå. Men jag är pepp, på att utmana mina hjärnspöken, få köra i fullfacehjälm och ha en skräckblandad förtjusning i magen när det blir klurigt utför. Pepp på att hänga många timmar på berget på Frösön och nöta. Pepp på att få lära mig mycket. Det kommer att bli hur grymt det här. På riktigt jäkligt roligt! Titta bara på klippet nedan. Det här är vad vi har i stan!

Enduro sweden series 2018 #3 Östersund from Niklas on Vimeo.

2

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

5 Comments

  • Helena

    december 16, 2018 at 06:42

    Det lät fruktansvärt roligt. Det är klart du kommer klara av det!
    Att åka tekniska stigar utför är ju dessutom hur kul som helst. Ska bli kul att följa och jag är övertygad om att du kommer ha ett roligt år framför dig. Det är ju dessutom det som är huvudsaken, att ha kul!
    Helena recently posted…Påhälsning i vinterlandMy Profile

    Svara
    • Helena

      december 18, 2018 at 09:24

      jag kommer nog att slå mig gul och blå, eller hoppas att jag inte gör det men roligt kommer jag att ha och som du skriver, det är det viktigaste!

      Svara
  • Märta

    december 17, 2018 at 08:45

    Vad roligt! Det ÄR härligt att vara nybörjare. I tävlingssammanhang tycker jag att det är skönt att vara nybörjare i en gren/sport, för då har man ju inget att jämföra sig med, inget tidigare resultat som man måste slå. Himla avslappnat 🙂

    Svara
    • Helena

      december 18, 2018 at 09:26

      Det är verkligen det, utvecklingskurvan tenderar ju att gå ganska spikrakt upp då! Just i tävlingssammanhang är det som du säger skönt, skulle det gå bra är det bara en bonus och att inte behöva jämföra sig med gamla resultat är skönt, vilket jag gör annars.

      Svara

Kommentera

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: