2019 – lust och känsla eller strukturerad träningsplan?

För ett tag sedan efterlyste jag vad ni som läser bloggen (och följer mig på Instagram eftersom jag slängde ut frågan på instastories) ville läsa om och om det fanns några frågor som ni ville ha svar på. Det fanns det! Bland annat frågan om träningen nästa år.

Min träning inför 2019 ändrade lite fokus i höstas. Kanske någon minns att jag halv och halvt pratade om att köra i elitklass nästa år? I ett poddavsnitt kom det på tal när Elna berättade om sin plan för nästa år. Jag blev väldigt pepp på den tanken och framförallt tävla i XCO. Men planer och tankar kan ändras. I bland av egna personliga skäl och i bland av yttre faktorer som är svåra att själv rå på. Så min plan är inte likadan som den var för någon månad sedan. Den är faktiskt ännu lite bättre. Det blir så om man följer hjärtat lite mer. Men det är en annan historia som jag tänkte berätta lite mer om i ett kommande inlägg.

Har du någon strukturerad plan i din träning inför 2019, eller kör du på känsla och lust?

Även om jag har skiftat mitt fokus så kommer jag att köra MTB-SM i XCO i D30 och förhoppningsvis även XCE om vi blir tillräckligt många damer i min tävlingsklass. Jag ska också köra Offroad Finnmark tillsammans med två fina och galet starka vänner, Erika och Sandra. Det har jag berättat om tidigare och finns att läsa mer om här om du är nyfiken! Jag behöver fortfarande träna bra och vettigt och har en bra plan med min träning 2019.

Coach och personligt träningsprogram – ovant men bra

Inför den sommaren som gick skulle jag ha haft ett träningsupplägg, en vinst jag vann i december i fjol som aldrig delades ut.  Även om jag inte kliver upp i Elitklass i XCO och långlopp i år så har jag ändå en till stor del strukturerad och seriös träningsplan inför nästa säsong. För första gången någonsin sedan jag började cykla för snart 12 år sedan har jag ett individuellt träningsprogram och en coach under två kortare perioder av vinterträningen. Jag har vänt mig till Toppfysik för hjälp och fått träningsupplägg och en coach i form av mtb-cyklisten Linn Gustafzzon. Jag har inte ett program som sträcker sig över hela vintern. I stället har vi delat upp det i två perioder med personlig coachning och däremellan kan jag bygga vidare själv.  Ett riktigt bra sätt för mig som i bland kan känna mig lite låst till att ha mina träningsveckor spikade helt och hållet.

Det kanske kan uppfattas som lite överambitiöst att satsa tid och pengar när jag är motionär (än om med stora mål och mycket träning) men jag är nyfiken på vad som skulle hända om jag fick lite mer struktur i min träning. Hur reagerar kroppen? Hur bra kan jag bli och hur mycket skiljer sig det mot mitt eget inhopsnickrade upplägg jag haft? Det ger också fördjupade kunskaper att ta med mig när jag planerar min träning sedan. För det gör jag ofta även om min träning i regel styrs av lust och känsla. Det finns alltid en ram. En tanke på fördelning av olika intensiteter, träningsformer och vila. 

Lust och känsla – det som trots allt är det viktigaste för mig

Träning får inte bli för kravfylld och inrutad får då tappar jag lusten till den. Jag måste känna att jag har möjligheten att styra mina dagar, få dem att passa in i livet och inte känna dåligt samvete eller en stress över träningspass som inte blir av. Även om det är häftigt att stå på en prispall är det inte det viktigaste för mig. Inte det som min träning enbart drivs av även om jag tycker om känslan att kunna vara med och fightas om bra placeringar, om att blir snabbare och starkare och vara i bra form. 

Ett träningsprogram eller en coach är inte alltid det bästa eller det som tar oss till våra mål. Många gånger klarar man av det själv utan att ha någon som säger vad man ska göra. Det finns många exempel på det. Jag själv klarade det sett till min egen prestation i somras.  Hur det än är känner jag min kropp allra bäst och den kunskap och erfarenhet jag har med mig om vad jag svarar på för träning, om vad jag blir ännu bättre på. Jag analyserar vad jag kan göra bättre och vad jag är bra på efter varje avslutad sommar. Lägger lite extra krut på förbättringsområden och tränar mycket efter dagsform och vågar framförallt att vila. I bland två dagar i veckan, i bland tre och i bland glömmer jag bort det lite för många dagar men jag kommer i kapp. Jag älskar siffror och grafer och sparar all min träning för att följa den. Kör efter watt inomhus och alltid med cykeldator ute. För att kunna gå tillbaka och titta, följa och analysera.

Så även om delar av min träning inför nästa år har en struktur och upplägg finns träningen utan schema kvar. träningen där jag får styra och anpassa. På så sätt håller jag motivation och lusten till träning uppe. För i grunden tränar jag för att hålla hela livet ut, för att min kropp mår så mycket bättre av rörelse och för att jag tycker att det är så förbaskat kul att cykla och åka skidor. Det är en vana som att borsta tänderna och lika mycket ett sätt att få balans i mitt liv. För att rensa tankar efter jobb, för att träffa vänner och framförallt att uppleva saker. För att kroppen ska orka äventyr på fjället, turer på skidor och allt annat som är viktigt.