• Home
  • /
  • Cykligt
  • /
  • Mjölksyra till kaffet – Happyride på Andersön

Mjölksyra till kaffet – Happyride på Andersön

Den här vintern. Vad ska jag säga? Det är 28 januari och nästintill snöfritt. Vi har cyklat vårstig i dag. På riktigt. Sådan där mjuk torr stig när man känner att dämparen får jobba. Visserligen bitar av förrädisk is men i det hela vårstig. Lägdorna är knappt snötäckta utan mer av svalliskaraktär efter att den lilla snön som kom töat bort. Storsjön ligger förvisso frusen men mer än så är det inte.

Visst är det roligt att få riktig stigcykling en lördag men det kändes bisarrt på något vis när vi möttes upp vid Sunne kyrkoruin i dag. För en Happyride runt Andersön, ett naturreservat ett par mil utanför Östersund. 

Martin stod som värd för eventet som lockade 16 cyklister. Kaffestopp skulle det bli men av erfarenhet så blir det sällan kaffetempo när gruppens snabbingar samlas. Av erfarenhet vet jag också att det väntas in vid varje stigslut. Så även i dag.

Jag har cyklat runt Andersön många gånger och var full av förväntan. Det utlovades stigvisning av Olle Forsavall som cyklat mycket på ön och har en förmåga att trolla fram riktigt fina stigar. Mina förväntningar infriades. Det visades bli sådana där stigar när det inte går att låta bli att tjoa lite förtjust och trycka på lite extra. När det liksom bubblar i kroppen av cykelglädje. Att man dessutom rullar fram i en grupp av 16 cyklister är mäktigt.

Bert-Ola förklarar något med stor inlevelse. 

Jag trodde att Andersön var platt men Olle lyckades plocka fram varenda liten backe i dag. 

Happyrides innehåller ju kaffestopp så även i dag. I motljuset på en höjd fick jag fylla på med energi och pusta ut. Det pratades om nya hjul, om cyklars geometri och allt däremellan när så många av samma intresse samlas.

Det blev en Happyride där vi fick mjuk tallmostig, det som det inte finns så mycket av här omkring. Bitvis riktigt teknisk cykling med skrååkning på is och rötter som utmanar en ovan cykelkropp. Sköna utförslöpor och strandcykling. Tuffa backar där det i bland inte gick att cykla uppför. Jag försökte som jag brukar att hänga på de som är snabbast och försökte också att inte tänka på att det sved i benen och hjärtat i bland ville hoppa ur bröstet. Men med sällskapet och omgivningarna gjorde det inte så mycket att benen liksom ligger i vinterdvala. Jag är nöjd med min cykling i dag. Från att ha känt mig ringrostig på stig till att komma i håg hur man tar kurvor och faktiskt kunna ligga på bra. Det är mer än godkänt för en kropp som är i skidåkarläge just nu.

Hasse sammanfattade turen på ett mycket talande sätt vid fikat; Det alltid är gott med lite mjölksyra till kaffet. Han har helt rätt, kaffet smakar lite extra mycket när benen skakar av utmattning.

Även om det var en riktigt fin runda och roligt att få byta ut vanlig vintercykling på vägar och hårda stigar utan flow kan jag inte bortse från att jag känner en viss oro. En oro över hur vintrarna har sett ut de senaste åren och att det inte väntas någon snö i närmsta framtiden. Det borde vara kallt nu. Snön borde ligga djup så här sent i januari. Snart är det februari och en månad kvar tills det börjar bli vår. Kanske är det bara ett av alla år som återkommer när vintern tar lite paus eller så är det kanske så här vi får se vintrarna även uppe i Jämtland. Men gräsmattor utan snö och lägdor fulla av snö. 

Sunne kykroruin är ett tacksamt ställe att fota det finaste en har. Sin cykel. 

4

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

23 Comments

Kommentera

CommentLuv badge

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: