7:03:20 – ett pers! 

Vi är i mål för längesedan. Sitter i soffan i stugan och jag har svårt att röra mig och benen mår som de förtjänar. Men jag är galet nöjd. På riktigt stolt över vad jag lyckades åstadkomma i dag. Jag hade ju min postit-lapp med de där glädjetiderna från förra året och tänkte att jag ändå skulle försöka att hålla samma tider under loppet. Postit-lappen låg i sportbehån och jag plockade fram den i bland. Jag låg tio minuter före vid Storhogna och tappade inte så mycket förens den galna klättringen upp på Hovdtoppen.

När jag passerade Björnrike låg jag några minuter före 7.05 men inte en chans att springa in under 7 timmar. Kanske hade det gått om jag satsat på det, låtit bli att posta en insatstory och inte fotat. Men äh! Jag skulle njuta, bara springa och inte ha bråttom. Det gick över förväntan och jag kom in på 7.03.20. Ett pers på cirka 45 minuter. Det är bra! Vad hände liksom?

Cissi sprang snabbare än i fjol och likaså Hasse. Team Ringvägen gjorde ett kanonjobb idag. Vi fick fina väderförutsättningar bortsett från motvind. Nu är jag lite löphög och hungrig. Racereport kombinerat med 52vardagsäventyr kommer på måndag!