Den årliga fatbiken turen till fjälls

Det börjar bli en tradition att i mars-april att göra en fjälltur eller två med fatbike och ett gäng vänner här i Storhognaområdet. Turen har i princip varit densamma och vädret alldeles perfekt med några få undantag. Vi har under åren vi har haft fatbike och stuga i området hittat många fina rundor att cykla. Som att ta sig via skoterleder upp till Varggransstugan eller mot bänken vid Björnrike, turer som vi inte kört med vänner dock. Däremot har turen mot Oxsjön från Storhogna med en avstickare upp till Jaktstugan om benen varit pigga och sedan över Fallmoran tillbaka till Storhogna. En tur som ger många fina vyer och bra skoterleder att cykla.

Just denna tur blev det i fredags när Cissi Lindqvist tog initiativet till en fjälltur. Ett superbra förslag av henne och jag var inte sen att vilja hänga på. Tillfällena jag tar ut fatbiken blir allt förre numer. Men vårvintersol, fikahäng på mot en solvarm vägg och hårda skoterleder är ju något man inte vill missa och en vinter utan en årlig fatbiketur till fjälls vore synd!

Vi möttes upp vid hotellet och jag och Hasse hade laddat upp fikaväskan med kaffe, korv och äggmackor. Solkrämen glömde vi i vanlig ordning. Vi tog oss via skoterlederna över fjället ned mot Oxsjövallen. Vädret var verkligen på vår sida. Strålande sol och nästan ingen vind och ett par minusgrader. Våvinterpropaganda helt enkelt!

I lugnt tempo tog vi oss uppåt och släppte sedan på lite fart utför mot fikapausen vid Oxsjövallen. Där satt vi länge i solen. Ingen hade någon brådska att ge sig av vidare oh det är just det som är så fint med de här turerna. Fikapauserna blir nästan längre än cykeltiden.

Ute på myren mellan Oxsjön och Jors-Karivallen mötte vi upp Jimmy som cyklat i kapp oss motsols. Vi tog oss sedan vidare mot Samvistet via den nya skoterleden. Där fick benen jobba lite uppför ett par rejäla knäppor innan vi var uppe på fjället igen. Lagom till ett par minuter innan stängning kom vi till Samevistet och kunde köpa en kaffe och sitta i solen igen innan vi skulle ta de sista enkla kilometrarna tillbaka till parkeringen.

Vi sa hejdå till varandra vid parkeringen och jag cyklade hem till stugan. Glad i hjärtat av att fått hänga med fina vänner på fjället, med cykel och i helt makalöst väder. Jag tänkte som så många gånger att det är vid det här tillfällena som fatbiken kommer till sin rätt. Det är som att gå på tur men med cykel.

Nu lockar till och med lite vinterrunda hemma i stan om vädret håller i sig. Det blir lite extra fint att snurra runt spikbodarna i sol och vårvärme.