Jag är utbildad cykelinstruktör via SLAO!

I fyra dagar var jag i Åre tillsammans med nio andra för att gå en steg-ett cykelinstruktörsutbildning via SLAO (Svenska Skidanläggningars Organisation) En utbildning där man får verktygen att lära ut cykling, på stig eller i park till nybörjare, det vill säga grön nivå. Det finns en steg två utbildning och tankar på ytterligare en. Även om jag har cyklat i många år, har haft många cykelcoach-uppdrag både för guidning och teknikträning känner jag att en utbildning i ryggen är bra. Att jag faktiskt lär ut rätt saker på rätt sätt och gör det på ett säkert sätt. Det handlar lika mycket om att ha kunskap om cykling rent teoretiskt som att också kunna lära ut det på ett begripligt sätt. Också ett led i att kunna hjälpa till mer i cykelklubben med nybörjarträningar och för min egen framtida verksamhet. (ni kanske minns att jag var på gång för något år sedan men av förklarliga skäl inte kunnat fullfölja fullt ut) Jag ser det som att kvalitetssäkra mig själv.

Tillsammans med Filippa och Michalli från vår cykelklubb, några från Åres vildmarksutbildning och några andra sköna killar spenderade vi många timmar och dagar tillsammans med att cykla, ha teori och öva på moment och hur vi lär ut det. Vi började redan på onsdagskvällen med ett teoriblock och fyra fullspäckade dagar. 7 timmar ute följt av två timmar teori innan vi slutade runt 18-tiden på kvällen. En utmaning för min hjärna att hålla fokus så länge och få det vi pratade om att fastna.

För min del var det inte så mycket nytt men ett bra kvitto på att jag tänker och gör rätt saker och många nya sätt att förklara det som jag bara gör. Bryta ned cyklingens moment och få dom att bli lätta att förstå. Det är lärorikt, likaså att få ta del av andras tankar och diskussioner. Min verktygslåda är påfylld.

Jag var osäker om jag skulle kunna cykla något under helgen men behövde inte oroa mig för det. Det fungerade bra med axeln. Det svåra var i stället att acceptera att ta det lugnt, köra lite med handbroms och inte kunna följa med på mer tekniska leder när vi hade tid över att köra själva.

För att säkerställa att vi tagit till oss vad vi fått gå igenom hade vi ett teoretiskt prov på lördagseftermiddagen. En utmaning för mig efter en dag full av intryck. Det blev tomt, så där ångestfullt ekande tomt i huvudet. Men det lossande och jag kunde svara på frågorna men kände att nog inte gått så bra. Vilket visade sig vara helt fel. Det hade gått fint.

På söndagen fick vi hålla i delar av en clinic för att testas praktiskt. Vi delades in i par och fick en del var. Ett par gick igenom position på cykeln, ett annat bromsteknik, ett tredje hur man svänger, jag och min parkompis instruerade lift och guidade ned i Åres gröna led Serpentinen och det sista paret lärde ut terränghantering, i det är fallet hur man tar doserade kurvor. ÄVen här gick det bra och jag fick fina ord på utvärderingen sedan, och godkänt på kursen och ett intyg på att jag är utbildad. Om jag vill kan jag jag jobba i bikeparks med teknikträning och guidning till grön nivå.

Även om det varit intensiva dagar har det varit de fyra roligaste dagarna på mycket länge. Dagar jag kommer att minnas länge och dagar jag njutit av. Jag har fått levt cykel på heltid, träffat så många nya människor och äntligen fått den där pirrande känslan av att ha idéer på gång. Jag har också fått hängt i Åre Bikepark (som jag gjort ett par gånger redan i sommar) och gillar det mycket. Det hade jag inte sagt i våras. Men mer om det vid ett senare tillfälle.

Vill du läsa mer om SLAOS verksamhet och deras utbildningar både sommar och vinter finns det mycket information här SLAOS lilla gröna, där det som är viktigt att veta om liftburen cykling och cykling på leder finns att läsa här.