Går in i 2019 med en stark känsla

Jag har snart gjort en månad på det träningsupplägg jag har. Det avslutas i övermorgon och sedan bygger jag själv vidare på det ett tag innan jag får ett nytt inför våren. December har handlat om att bygga en stark känsla i kroppen och inte köra hårda tuffa intervaller. De kommer sedan.

Jag tycker att det kan vara svårt att se mina egna framsteg. Veta om jag blivit starkare eftersom känslan stämmer inte alltid med verkligheten. Eftersom jag gillar siffror och statistik när det kommer till min träning har jag allt sparat. Varje pass och data utifrån det. Samtidigt blir jag inte heller slav under siffror utan går mycket på känsla under själva passen. Men det har hänt mycket på en månad. En månad med mer strukturerad träning och mycket tid kring min tröskel sett till watt (kraften som produceras genom tramptagen) Att enbart efter pulsen kan vara lite lurigt eftersom den skiljer mycket.

I går eftermiddag fick jag ett kvitto på att alla timmar på trainen, i gymmet och ute på cykeln den senaste tiden har gett resultat. Jag hade fyror på schemat. En intervallform som jag har så svårt att ta mig igenom och ofta inte kör. Jag hade gruvat mig länge för det här passet. Jag vet hur otroligt jobbigt det är att köra hårt i fyra minuter, vila och sedan upprepa det tre gånger till.

Jag drog på passet länge. Gjorde allt annat innan jag bytte om och Hasse ordnade tillfälligt trainerrum i vårt sovrum i stugan. Vi ställde in hans racer så att det skulle passa mig. Jag hoppade upp och satte i gång. Eftersom jag var tvungen att köra Zwift via min mobilsurf funkade inte appen där jag kan justera trainerns watt. Bara det kändes läskigt. Det skulle inte finnas något utrymme att sänka om jag behövde. Det var bara att köra och kämpa mig igenom det. Jag hade i stället behövt dra upp motståndet7watten rejält. För det kändes på tok för lätt. Som en helt vanlig tröskelfyra. Dels satt jag i ett svalt rum och dels har mina ben och hjärta blivit så mycket starkare. Jag misslyckades på ett sätt med passet men var ändå riktigt nöjd. Det blev inte det tuffa passet sm jag hade tänkt men en rejäl självförtroendeboost.

Jag har känt att det har skett något med benen tidigare. När tröskelintervallerna, styrkeintervallerna och gympassen blivit lättare. Likaså har skidpassen känts bra trots att de har varit färre än någonsin. Tekniken sitter, trycket i skären och stavtagen och orken. Backarna har känts som de planats ut precis som de gjorde i sommars på cykel.

• Jag har höjt min förmåga att hålla högre kadens. Från långsamma 70-80 varv per minut till att landa runt 100 även när watten här hög.
• Fått in en bra rutin på styrketräningen och lyckats kombinera de passen med cykling på kvällen
• Klarar av att köra på högre watt än tidigare och med all säkerhet höjt mitt FTP-värde en aning.
• Hittat glädjen i att köra tufft när jag ska och längta efter distanspass och styrketräning

Jag kör nu på ett motstånd som för en månad sedan kändes jobbigt och gjorde att pulsen stack iväg. I dag med lägre puls och framförallt högre kadens. Jag som alltid trampat tungt, dvs runt 80 varv per minut hamnar direkt runt 100 även på höga watt.

Jag var lite tveksam i början av december när jag körde i gång. Tveksam om det verkligen var min grej att träna så strukturerat och tänkte att jag ger det en månad sedan får jag se. Funkar det inte så gör det inte det. Nu när det har fungerat så bra kommer jag att spinna vidare på samma upplägg men med lite variation och framförallt göra ett nytt FTP-test. Jag tror att jag har höjt mig en del. Det i sin tur kommer ju att göra träningen ännu jobbigare men det är ändå lyxproblem. Sedan har Linn Gustafzzon lagt ett grymt upplägg som verkligen passar mig. Det här häftigt vilka resultat ma kan få!
Även om jag fortsätter med träningsupplägget kommer jag att justera det lite för utrymme för cykling med andra. För sådana där slaskpass i bland. För de behövs och de har jag saknat. De gör att jag behåller glädjen.

Det är en förbaskat fin känsla att gå in på det nya året med en stark känsla. Det är också spännande att se vad den här vinterträningen kommer att göra för cyklingen utomhus till våren. Jag tror att jag kommer att lyfta mig lite. Eller kanske ganska mycket. Vi får se. Det är mer som ska stämma.

Men nu ska jag inviga det nya året med ett pass skidor. Solen tittar fram i dag. Visserligen blåser det men spåren är alldeles nydragna av Hasse. Han är en fena att göra fina spår ska ni veta!