det bästa äventyret är det som blir av

Vila hjälpte inte, knät värre

Med risk för att låta jättegnällig (vilket jag ängnat de senaste inläggen åt) så är jag deppig på riktigt nu. Senast jag sprang protesterade ju knät och jag fick gå hem. Vila tänkte jag var bästa medicinen, spinna har ju funkat bra, ingen smärta inga besvär. Så med gott mod gav vi oss i  till jarlsspåren här i Rättvik för en höstrunda i perfekt väder. Efter 2 km ungefär började jag känna lite i knät men sa inget åt Hasse.  […]

Läs vidare

sjävömkan

Har tillbringat eftermiddagen i soffan under täcket.  Huvudet värker, fyser och svettas omvartannat. Höstförkylning. Efter lunch kändes det ohållbart på jobbet, fick inte mycket gjort. Bättre att flexa ut i dag och kanske jobba dagen i morrn. Lite surt är det, för jag hade äntligen fått fingrarna ur och bokat in mig på Annas spinningpass. Likaså att vi planerar att åka ned till Rättvik i helgen, marknad och längesen vi var där. Jag hade en liten fundering på att kuta […]

Läs vidare

Vila för att växa?

Att vila är svårt tycker jag.  När energin skulle kunna räcka för att driva hela stan vill jag inte stanna upp utan prestera mer. Slå tiden sen sist, springa lite längre, köra lite hårdare på spinningen. Återhämtningspass känns fånigt innan jag gör dem men när jag väl tvingar mig att inte gå på fullt är det jätteskönt efteråt, efter att jag känt att träningen inte gav nåt. Vilket den naturligtvis har gjort, för återhämtningspass är viktigt, likaså att ta en […]

Läs vidare

Lika barn…

Alltid bra att dela sina intressen med andra häften i hushållet. Som träning, skulle inte fungera om vi inte båda tyckte om det. Nu har vi tagit ett steg längre, eller snarare Hasse har tagit ett stort kliv, in på Fristilen och spinningsalen. Han gick utbldningen i december, av lite olika andledningar har han inte engagerat sig i fortsättningen förens nu! I dag körde han nämligen upp för chefen och ett gäng glada deltagare (klämkäckt värre inser jag). Nåväl, en […]

Läs vidare

Attans då

Första träningspasset efter Lidingöloppet, tanken var att springa en snabb mil, det var vad huvudet sa. Kändes riktigt bra ned till Badhusparken trots motvind. Fint tempo utan att det kändes för jobbigt. Tanken på att persa på milen fanns där. Men så efter två km börjar vänster knä protestera litegrann, fel knä, inte det som tidigare har bråkat. Fortsatte ett par hundra meter till, stannade och stretchade. Uppe på gångbron gjorde det riktigt ont. Inte bra. Stannade en liten stund […]

Läs vidare